Matematik, nya möbler och möten som avlöser varandra.
Josefin Rejler är grymt bra på att lära ut hur man på bästa vis undervisar i matemtik för barn. Jag har ju samarbetat med Josefin i många år, men nu är det för första gången på Benzeliusskolan.
Att tänka, sätta ord på sina tankar och dela dem med någon annan är vägen till att förstå vad man gör då man räknar och löser matematiska problem.
Samtidigt som vi funderade över hur många snäckor Julia har, som har 3 gånger så många som Anna, kom några trevliga och starka killar och bar in fina möbler till vår skolas personalrum, och pedagogernas arbetsrum. De hängde uppå gardiner och monterade upp skåp och annat. Fint blir det, eller hur?!
Input i Luleå som hjälp oss med att få så fint överallt. Att jag numera känner mig väldigt rutinerad på att inreda skolor är ju en fördel och ett sant nöje. Vill ni ha hjälp får ni höra av er 😘
De gamla möblerna hade funnits på skola i så där 25 år, det intygar de få pedagoger som ännu finns kvar på skolan sedan dess. Så det var dags att fixa till den fysiska arbetsmiljön för oss alla.
Mitt kontor, det minsta jag haft sedan mitt första år på Porsökskolan som vikarierande rektor under ett år. Men så fint jag fått nu, vill nästan inte åka hem när kvällen kommer.
Jag åt middag med Josefin på Luleås fina restaurang Cg:s efter Josefins föreläsningsdag hos oss på skolan.
Hummersoppan är grymt god.
På tisdag efter jobbet åkte jag bara hem och bytte kläder för att göra en insats för idrotten i vår by. Lukas vädjade till sin mor att ställa upp och sälja fika under deras match mot Överkalix. Såklart ställer man upp, det är ju ändå rätt så trevligt att stå där och fixa varma mackor, sälja kaffe och gott fika. 22.00 var jag hemma efter att ha städat undan allt i caféet i ishallen. Och Sunderbyn vann matchen, vilket var extra skoj.
I dag började dagen på Ormbergsskolan med mitt rektorsteam. Vi har uppdaterat övergångsrutiner mellan år 6 och 7 bland annat. Tomas som är biträdande rektor på Ormbergsskolan hade fixat gott fika åt oss, vilken tur för mig som inte hade ätit något till frukost. 
Julgranen på Storgatan i Luleå är riktigt fin i år tycker jag. 
Nu har jag fixat alla golv i Lukas lägenhet minst tre varv vilket är grundbehandlingen. Några är vitsåpade ytterligare en gång sedan första vändan. När jag var klar med vardagsrummet kördes soffan och matsalsbordet dit. Helt plötsligt börjar vårt eget hem se ut som ett hem igen.
Konsekvensen av att få ett någorlunda trevligt hem igen för mig, är att han, vår yngsta son flyttar igen. Jag gillar ju att ha honom hemma, men förstår att det hör till vuxenlivet att ha ett eget hem med allt vad det innebär.
Jag accepterar naturens gång,
"barn är ett lån av själva livets längtan..."
som någon sagt någongång.
♥ Maria
