Ljuvliga dagar
Vilka helt otroligt fina dagar vi haft i Paris, men så intensiva. Massor med nya insikter och kunskaper har man med sig hem. Att franska staten ger bidrag till Paris stad att i de socioekonomiskt utsatta områden få möjlighet att göra små klasser med max 14 barn per klass är ju så himla bra.
Tidigt på morgonen, de enda i frukostmatsalen var vi, som stod och hängde på låset.
Frukosten har varit superb.
Färska baguetter och annat franskt gott att äta.
Svenska skolan ligger i 17:e arrondissementét, väldigt centralt i Paris. Nu skulle vi lite mer i utkanten av staden, med metron till 14:e arrondissementet men fortfarande i Paris stad. Dessa arrondissement ligger som ett snäckskal och brer ut sig, så även om det är en lägre siffra till skolan i utkanten än den svenska så är det mycket längre till den här om man räknar från Triumpbågen. Du kan i alla fall promenera på 40 minuter till Eiffeltornet från den här stadsdelen.
När vi klev upp från metron stod Anne och väntade på oss, lite innan vi hade bestämt träff.
"Ni svenskar är alltid ute i god tid", sa hjon glatt och kramade om oss.
Vi gick till ett café i närheten och fick lite information om skolan och området av Anne som bott här i Paris sedan 42 år tillbaka. Hon är uppvuxen norr om Paris.
En helt underbar och så go kvinna som är journalist på Franska radion, hon har gjort och gör radioprogram från skolorna i det här området, där barn får berätta om arbeten de gjort i skolan. Ungerfär som de redovisningar man hade på den svenska skolan, men här går det ut i etern.
Utanför varje fransk skola står dessa slagord, Liberté, Egalité, Fraternité - frihet, jämlikhet och broderskap. Så fint!
I husen runt skolan bor de här 140 barnen, och i princip alla har annat ursprung än franskt. Många kommer från afrikanska länder. Många bor ensamma med sina mammor och papporna bor i Afrika. De har knappt lämnat den här stadsdelen under sitt liv. De bor trångt, och ekonomiskt är det tufft för många.
Även här arbetar man tematiskt ibland, just dessa bilder är från ett tema om musik och specifikt Popmusik. 
I klassrummet står dagens schema tydligt uppsatt, och den första klass jag och Erica kom till hade 7 ettor och 7 femmor i samma klass. Ett försök att splittra på barn som inte är bra för varandra och på det sättet skapa en lugnare grupp. Läraren, Thomas som har en svenska mamma och en fransk pappa sa att han aldrig fått jobba så mycket som i år då de valt att ha det så här, men det fanns både för- och nackdelar såklart.
De hade även sökt extra pengar av Paris stad för att få göra en lång resa med barnen i klassen, och de hade fått det beviljat. Så snart skulle Thomas och hans kollega Helen åka iväg 9 dagar med alla 28 barn till ett typ vandrarhem vid havet i södra Frankrike. Där ska de ha aktiviteter med mera under dessa dagar.
Kvarterspolisen kom förbi och eleverna fick göra ett prov, om internetanvändning. Hon har varit i klassen tidigare och berättat, och nu skulle de visa att de vet hur man använder internet.
Här sitter vi vid skolgården, en innergård mellan alla höga hus. En fotbollsplan, en basketplan och inte så mycket mer. Dock fanns det tak över en större yta där de kan vara vid regn och gassande sol. 
Lunchen den äter barnen i skolmatsalen, föräldrarna betalar för den utifrån inkomst.
Fina brickor.
På lunchen finns resurspersoner som är ute på den långa rasten som är 2 timmar!
Jag och Maria gick till det närmaste bageriet med Thomas och köpte var sin fylld baguette, medan de övriga gick med Helen till en närbelägen thairestaurang och hämtade mat åt sig.
Här sitter vi på en terass, på våning 3 kan det ha varit. Ibland har man lektioner med barnen här. Intill den låg ett hus som är rektorsbostad, men nu bodde inte deras rektor där, han bor med sin fru i hennes lägenhet som fanns på annat ställe. Synd att vi inte har rektorsbostäder och lärarbostäder längre...fast jag skulle nog ändå ha bott här i mitt hus. Hur som haver var lunchen värdefull tid för oss, vi bombade dem med frågor.
När skoldagen var slut, denna dag 15.00 gick vi med Helen till musikhuset där det stod instrumentallärare och väntade på barnen. Också detta en extra satsning av staten, att ge dessa barn en meningsfull fritid. Här lyssnade vi på de små barnen som med inlevelse försökte göra rätt för att få ut fina toner ur de instrument de får låna. De får inte ta med dem hem, utan de får träna på skolan 3 em per vecka.
16.30 kom Anne och mötte oss på skolan, sedan bjöd hon hem oss till sig, så otroligt fint av henne!
Lite kalabalik då vi kom in i lägenheten, för en duva hade lyckats ta sig in genom ett av de öppna fönstren. Maria N och Anne jobbade hårt, och till sist flög den ut. Skönt!
Här på 13:e våningen satt vi sedan i lugn och ro och samlde ihop våra intryck av dagen och fick tid att ställa mer frågor till Anne. Anne är moster till min gulliga svärdotter Lovisa och det fina sitter i generna förstår jag. 💖
Efter det var det metron igen till city för att handla med sig något hem, osv. För dagen efter var det ännu en tidig morgon för att ta sig till flyget.
Mer om det en annan dag.
♥ Maria