LEO'S och Hägnan med Hugo

Hugo ville så gärna få en dag på LEO's lekland, samtidigt ville hans kusin samma sak, och vi fick till en dag och tid för det. August tog med sin kompis Tage och det blev mer än två timmar av fysisk aktivitet. De hoppade, klättrade och sprang om och om igen. Under tiden satt jag och min svärdotter Madde med var sin kopp te/kaffe och pratade om livet i caféhörnan med uppsikt över dem, delvis uppsikt i alla fall. 
En superpeppad Hugo, som han har längtat!
Vi var på plats en stund innan kusin August och hans kompis Tage kom. Sedan var det en flöde, runt, runt och runt. Under tiden satt jag och min svärdotter Madde och pratade om livet med var sin kopp te/kaffe. 
På lördagsmorgonen cyklade vi ner till Grundet, ön i Luleälven här i vår by.
Sol, vindstilla och fåglar som kvittrade eller snarare skrek i kapp medan de simmade lugnt där det var öppet vatten.
Vi satte oss en bit bort för att inte störa fåglarna. 
Vi hade med oss varm choklad och några smörgåsar. 
Till och med här, i ett av världens lugnare hörn, har någon gjort ett hakkors. Trist!
Hugo har träffat Påskharen Göran på Hägnan. Han bjöd på morötter och visade var man kunde söka efter en nyckel. 
Det krävdes två varv längs stigen innan Hugo hittade nyckeln. Inte lätt, den hängde högt upp i ett träd.
Än finns inte så många djur här, bara grisarna som vilade sig i solskenet. 
Skoj, när det pågår en massa aktiviteter på Hägnan. Hägnan är ett friluftsmuseum här i Luleå, i Kyrkbyn för att vara exakt. Hit cyklade jag ofta med mina barn då de var små, hade med fika och lekte lite innan vi cyklade hem igen. När jag var lärare på skolan i Kyrkbyn tog jag med mina elever hit ofta, ofta. Lektioner behöver inte alltid ske i ett klassrum.  Det tog max fem minuter att gå hit från skolan. Barnen i min klass bodde ju här i Kyrkbyn så de var inte alltid lika förtjusta i att gå hit, "inte nu igen",  var en inte så ovanlig kommentar.  
 
Nu ska jag och Hugo se filmen om Tzatsiki.
Hugo sover här en natt till,
då hans föräldrar kommer hem sent.  
 
Maria