ABBA, och annat som var fel.
Ser på Benjamins program på TV, de avsnittet då Harpo är på besök. I tanken flyger jag rekordsnabbt tillbaka till 1975, då Harpo och hans låt Moviestar spelades överallt, nästan överallt i alla fall.
Det ansågs töntigt att lyssna på Harpo och ännu värre var det att gilla ABBA då när det var 1975, då de coola lyssnade på hårdrock eller progg. Vad har hänt sedan dess? Inget i vissa sammanhang, för fortfarande finns det en så kallad kulturelit, som anser sig ha veto när det handlar om vad som är ok eller inte både när det gäller musik och litteratur. Jag var ett stort fan av ABBA och gillade låten "Moviestar". Jag lyssnade egentligen på allt jag gillade trots detta motstånd som fanns till populärkulturen generellt sett i mitt stora kompisgäng.
Och jag gillade verkligen inte bara populärmusik, utan jag var som så många andra ett stort fan av proggen, vad annars då man växte upp i det radikala Kiruna. Jag minns en helg då jag var ensam hemma, eller ensam och ensam...massor av mina kompisar hängde med mig hemma hos oss, och vi lyssnade på Dire Straits om och om igen en hel helg på hög volym.
Ulf Lundell och hans "Snön faller och vi med den" lyssnade vi också på, om och om igen och jag minns att jag förundrades över Lundells svårmod som låten gav uttryck för. Själv har jag alltid blivit euforisk av de första snöflingor som fallit från skyn. Vit vacker snö, hur kan man må dåligt av det? Tiden går och mycket består, läste lite ur en av Lundells dagböcker som publiceras allt eftersom, och nu är han gammal och verka vara lika tungsint nu som då.
Harpo är en gammal man han med idag, men han verkar inte lika nedtyngd av livet så som Lundell ger uttryck för, och mötet i Benjamins program med Gärdestads dotter blir känslosamt på ett fint sätt.
Min dag i dag, lugnt och trevligt.
Ledig dag och jag dukade i köket, fast jag hade kunnat duka upp på glasverandan, för där var riktigt varmt. Men inte vårstädat.
Gjorde en vegetarisk lasagne.
Vitlöksbröd och en sallad.
Sedan dök min lunchdejt upp, Bitte. Så skoj, att göra något annat när man kan.
Till efterrätt, en pannacotta med limemarinerade jordgubbar.
Bitte hade med sig chokladhjärtan.
Bitte åkte hem och strax efter 14.00 åkte jag i väg för att hämta Hugo på hans förskola. Så skoj, förskolepersonalen där sa att han berättat att hans mormor ska hämta och att mormor ska göra pannkakor. Och jag som skulle göra köttbullar, för det önskade han för några dagar sedan då vi pratade i telefon. Attans!
Lukas kom och åt köttbullar och Hugo fick ugnspannkaka, men det var fel, för det var ju plättar han egentligen ville ha, ojoj oj. Här hos oss i Norrbotten är det stor skillnad på plättar, som man gräddar i en stekpanna och pannkaka som gräddas i långpanna i ugnen. Men som tur är, så är Hugo flexibel, så det gick bra med ugnspannkaka ändå.
Hugo ville bada badkar, men inte sova sa han bestämt.
Vi drack te, jag och Lukas. Hugo fick yoghurt som han var nöjd med till kvällsfika. Skoj, att få sådana stunder där vi sitter och pratar om allt i livet med en treåring. Hugo ringde till sin mamma, och sedan ville han sova.
Jag som älskar att läsa högt åt mina barnbarn fick ge mig, för Hugo ville att Lukas skulle lägga honom och att de skulle se på en film på min dator.
Jag smög ner när gossen somnat och Lukas åkte på träning. Hipp vips då jag såg på Benjamins program hörde jag små steg på övervåningen, snabbt skuttade jag opp, och mötte en halvsovande Hugo. Vi gick och la oss igen utan någon protest, han sov nog fast han var uppe och gick, och nu bloggar jag i sängen bredvid en sovande Hugo som ligger på tvären. Hugos morfar jobbar till 24.00 i natt och har redan planerat att lägga sig i gästrummet då han kommer, för att slippa trängas med oss.
Klokt tänker jag, och nu ska jag sova så jag orkar vara en pigg och glad mormor/farmor i morgon då fler barnbarn dyker upp. Och visst är väl ändå ABBA och Harpo så bra och så rätt än i dag, nästan 50 år senare?!
God natt!
♥ Maria