Familjemiddag och hundar som inte är kompatibla, inte än i varje fall.
Söndag och varmare utomhus, måste ut är det första som slår mig. Sagt och gjort, en promenad i ljus och skön kyla, -9°.

"Julen varar än till påska", för tomten har frusit fast i betongbordet.

"Landshövdingehuset" på vår lilla väg i byn, här bodde Norrbottens första landshövding 1809 då Norrbotten blev ett eget län. När vi flyttade till byn bodde systrarna Lindfors ensamma i den stora gården. Både hade varit lärare på Malmuddsskolan, en skola som inte längre finns.

Den här ladugården är en av flera längs vår väg, och tänker ibland på den tid då det bodde kossor och hästar i dem. Han som ägde den här gården hade travhästar en gång i tiden, har någon berättat för mig.

Även byns brandstation ligger efter vår lilla slingriga väg. Den är nog inte i bruk längre 😘.

Vårt hus bakom den höga och aningen taniga granen.
När vi traskat i det sköna vädret och kommer hem igen dricker jag en kopp te, och börjar städa.

Efter lite lunch sitter jag här nu.

Det blev lite godis kvar efter kvällens ciruks. Försöker att inte äta av dem, kanske bara en i så fall...kanske två.
Laddar batteriet till min systemkamera, tog några snabba bilder i går kväll och sedan dog batteriet. Hoppas innerligt att det blev något av bilderna jag försökte fånga mina barnbarn och bonusbarnbarn på. Ni som fotar barn vet att det inte är enkelt. En ville inte alls medverka, och slapp givetvis. En var utklädd till tomte och en annan ville inte titta fram utan kikade hellre på tomten bakom. Älskar dessa stunder och njuter av varenda sekund jag har dem i min närhet.

Min lördag började med att jag och Hugo hängde med varandra. Hans pappa åkte med hans storebror till Arvidsjaur för match där, hans mamma skulle vara speaker under hans andra storebror Axels match i går mot Kiruna. Hugo ville inte hänga i en ishall och då var mormor alternativet. Synd att jag missade Axels match men ibland får man välja bort något. Hans morfar såg den i alla fall.

När Hugo blev hämtad till kalas hos hans kompis Frans började jag duka inför kvällens familjemiddag. Det här lilla bordet behöver vi ju, inser jag nu. Här blev det ett barnbord. I den bästa av världar ska barnen äta med de vuxna tycker jag, men bir man många kan det inte hjälpas, att man får duka så här.

Enkel dukning, men blommor och tända ljus får stå för det lilla extra.

Någon har saknat sin morbror, och morbror har saknat sin systerson.

Värmde upp en vintoddy till dem som inte skulle köra bil.

Huset fullt, vi blev 17 med lilla Helmi som också ska ha en plats vid bordet nu. Två hundar där den ena blir överlycklig av en kompis och den äldre ser ut att sucka, -nej inte han igen. De rusar järnet in under bord, runt stolar och in i nästa rum, tillbaka till köket och kaos råder, där den ena valpiga jagar den äldre lite försiktigare hunden runt runt tills någon särar på dem och sedan får de ligga i var sitt hörn av vårt hus. En nöjd och den andra besviken.

Axel får med sig sin morbror Gustav ut i vårt garage för att söka fram en tomtemask, sedan är han tomte till Hugos förtjusning. Hugo blir till sist en aning fundersam, och tycker att den här tomten är väldigt lik hans storebror.

Ute sänker sig mörkret, vi tänder ljus och sätter oss till bords. Då traskar min man, tillika barnens far i väg till ishallen för att se vårt byalag spela på Kiruna AIF.
-Va, går han i väg nu, när vi ska äta?
Ja, så sa någon och sedan åt vi och struntade i att han inte ville vara med.


Maten, Morbergs ungerska gulasch blev precis så som jag vill ha den. Lite chili i för att få sting och med en klicka gräddfil i och ett gott bröd till blir det en perfekt middag för många. Efterrätten, olika smaker av glass med en hemmagjord chokladsås till. Prat och skratt, och man får höja rösten för att lyckas få ordet i sorlet av allt, ni vet "tjejer, vi måste höja våra röster för att höras...".
Pappan till mina barn kom hem lagom till påtåren och vid 22.00 hade vi städat undan allt och satte oss framför TV:n och såg på reprisen av "Svenska nyheter" med Messiah Hallberg.
Lyckligt trött, somnade jag denna sena kväll.
♥ Maria