Vad gör ni idag?

Min lugna helg har börjat. Ingen bil, så vi kan inte göra någon utflykt i dag. Alltså blir det ännu lugnare. Jag lämnade min bil hemma då mina gossar också skulle hit och den bilen är just nu på skogsuppdrag. 
Frukosten, som jag suktade efter redan i går då jag gick och la mig. 
Skulle läsa, men orkade typ tre sidor, innan jag släckte och somnade. Vaknade då Lukas swishade förbi och frågade om det fanns bröd att ta med till deras utflykt. Ja, hans mormor har alltid hembakt bröd i frysen, och jag hade tagit med mig färskt bröd från vår ICA butik som man egentligen skulle bojkotta p g a höga priser. Så klart är matpriserna högre än någonsin nu. "UnderbaraClara" skriver på sin blogg en del kloka saker, men jag håller inte riktigt med om att mat ska få kosta och att vi vant oss vid alldeles för billiga matpriser. Mat måste alla ha, och för den ensamma föräldern som inte har hög lön, eller de föräldrar som sitter på dyra bostadslån köper nog inte lyxmat, utan basmat helt enkelt. Det ska inte vara så dyrt som det är i dag. Däremot kan vi alla fundera på vad vi köper och vad vi kan välja bort för att värna klimatet. Att välja ekologiska produkter gör nog alla som har råd att välja det som oftast är dyrare än produkter odlade med gifter.   
 
Varför köpa en dyr bostad kanske Clara skulle säga, och inte en billigare ute på landet? Så som förmodligen Clara gjort som verkar bo någonstans på Västerbottens vischan. Här kan inte heller alla välja, för där man har sitt arbete bosätter man sig oftast, om man inte väljer ett "fly in - fly out" liv som inte heller är så miljövänligt med tanke på alla resor. 
 
Våra förutsättningar är inte lika, och då är det inte heller så enkelt för alla att påstå att maten ska få kosta massor. 
En bild från mitt kök, med frukt och grönt som jag fått frossa i hela mitt liv, för att jag haft möjlighet till det. Inte självklart för alla. Min mamma sa alltid, hon säger det säkert fortfarande; "maten är det sista vi sparar på". Så har jag vuxit upp, med i det stora hela väldigt lite halvfabrikat, nästan inget sådant egentligen, inget köpesbröd och nästan bara renkött då det serverades kött. Så var det nog för de flesta som växte upp på 1960- och 1970-talet. Ändå jobbade min mamma heltid för det mesta, så hur hon fick i hop allt kan man ju fundera över så här efteråt. 
 
Tekoppar är jag svag för. 
De här roliga kopparna hade Birgitta köpt i Göteborg av en keramiker. Fina!
 
Jag vill ha en ny kopp, eller två nya kanske. Är lite less på dem jag har hemma, och behöver något nytt. Gärna i stengods. Lyx om man har möjlighet att köpa en kopp man egentligen inte behöver. Här kan man diskutera ihjäl sig om vad som är rimligt och inte rimligt. Precis som en del köper dyra skotrar och bilar, och andra köper en dyr märkesväska som håller hela lviet istället för en billig som går söner efter ett tag och måst ersättas med en ny om och om igen. 
 
Finns det något svart eller vitt?
Eller är allt olika nyanser av grått?
 
♥ Maria
 
 
Kommentera inlägget här: