Januari, kallt, vitt och krispigt.
Det känns tryggare med kylan nu, än om vi skulle ha haft blida. När något inte är som det brukar, finns en oro över vad som bidrar till den förändring som är. I alla fall för mig. Nu har vi haft kyligt, trist när det blir riktigt kallt för då är det inte skönt att vara ute, inte för länge i alla fall, och ute gillar jag. Men ändå skönt, för så brukar det vara här i Luleå i januari och februari - kallt som tusan.
På skolan hade vi tidig start, 07.30 körde vi igång den här terminen med Yoga i en iskall idrottshall. 
Ulrika höll i Yogan och gjorde den så där bra så att den passade alla på skolan. Så skön start, förutom att alla frös mer eller mindre. Sedan blev det frukost i personalrummet innan allt viktigt på agendan tog över våra liv för den här dagen.
På mitt kontor var det som innan jul, ingen ström i något uttag. Och visst, jag har anmält det, flera gånger och redan före jul. Men det är sådant man får stå ut med, då de som fixar all el inte har tid, och jag för min del löser det. Med öppen dörr får jag in ljus från rummet intill. När eleverna kommer, och ska arbeta i rummet utanför mitt kontor blir det värre, för vi kan riskera att störa varandra. Jag får lösa det på annat sätt då, kanske en batteridriven ficklampa?
Under jullovet har vi kikat på barnbarnens träningar och matcher.
Farfar klappar om Olivia efter hennes match. Sedan fotade jag August som tränade skridskoåkning och hockey, men ingen blid finns i min kamera. Händer ibland har jag märkt, att jag fotar, men sedan finns inte bilderna i mobilen. Trist, men det kommer väl nya träningar.
Hemma har jag som jag ofta gör, flyttat runt på olika pinaler. 
Ljusstaken i betong, en gammal klassiker som jag köpt för kanske 20 år sedan. Köpte den av Sara Edström, en duktig konstnär. vet inte om hon gör sådant längre, synd för hon har ett så rent och avskalat formspråk.
Måste kika på Grand designs Sverige nu.
♥ Maria