Juli, helt plötsligt.
Samma känsla varje år, att sommaren kommer och sedan rusar dagarna i väg och helt plötsligt är det augusti igen. Söndagen var ju kalasdag för oss. Den dag då alla barn hade tid att fira sin papppa som fyllt år några dagar innan.
Jag bakade, och fixade hela förmiddagen.
Olivia kom med en supegod blåbärskaka som hon hade bakat.
Huset och trädgården fylldes av barn och barnbarn.
Presenter till morfar och farfar. Ni som är nya läsare på min blogg, några av barnbarnen får inte vara med här på bloggen, därför blir det lite avkapade bilder ibland.
Mina gossar.
Fart och fläkt.
Nöjd med mitt bak, allt blev gott.
Middag så småningom. Vi har ätit gott i flera dagar då Frida och Otto bott hos oss några nätter och Otto lagat all mat.
Det blev måndag och min jourvecka rullade igång.
Startade dagen på Hertsön och Svedjeskolan. Där var det rätt så lugnt, några extra barn som inte var anmälda sedan tidigare dök upp och några som skulle komma hade inte anlänt, så någon satte i gång att ringa vårdnadshavarna för att få veta om de var lediga, sjuka eller...
Åkte vidare till Östra skolan, och där var det ungefär likadant.
Jag fotade lite bara för att skolan är Luleås äldsta skola och faktiskt väldigt vacker.
Hade en stund av överläggning med Solveig som är en av tre Fritidshemsutvecklare som har styrt upp "sommaröppet" och det har den här trion gjort så himla bra. Allt nedskrivet så ingen behöver fundera, bra täckning av personal och roliga aktiviteter som är planerade för barnen.
Någon ringde om idrottshallen på en av skolorna som är öppen nu, hade blivit lovade att få använda, och så dyker ett basketlag upp och säger sig ha bokat den. Det löste sig eftersom den faktiskt var bokad för Fritids alla sommaröppet veckorna av en av dessa tre Fritidshemsutvecklare. Ungefär så fortsatte dagen, någon vill vara ledig av dem som jobbar, någon undrar om det gjort rätt med en rutin osv.
Önskar att man kunde bygga så här rejält i dag, som då en gång för länge sedan.
I dag har jag varit på min egen skola, så himla trist egentligen, att vara helt ensam på en skola. Men jag gjorde en massa saker som var nödvändiga att göra. Roligt däremot var det att äta lunch med Bitte i stan. Hon erbjöd mig att följa med och jobba på Förvaltningen resten av dagen, där de var så där 7 stycken som jobbade just den här dagen, så gott om plats med andra ord. Men jag hade en bil att hämta på verkstan så det hade bara blivit krångligt, det får bli en annan gång.
I dag behövde man inte vattna några blommor ute i alla fall.
Det har stundtals öst ner,
♥ Maria