Hjortron, livets bär.

I går blev det en resa norrut igen. 
Vid lunch passerade vi Överkalix, och jag fick min vilja igenom, ett stopp på Brännvalls anrika café där. 
Jag läser på nätet att det startade här 1900 av Albert och Wilhelmina Brännvall. Sedan lades verksamheten ner under 1980-talet. Allt stod orört till 2006 då nya ägare tog vid. 
Efter smörgåstårtan blev det gofika. Innan vi rullade vidare köpte jag med mig lite fika till min mamma. 
Paketerat i påse som fanns kvar från gamla tider. Roligt att de har kvar den gamla inredningen. Framförallt har de riktigt gott fika. Enda trista är att de stänger redan 15.00 och om jag förstår rätt är det bara öppet torsdag-lördag just nu. Synd. för de finns inte så mycket annat skoj efter väg E10 mot Tornedalen och Malmfälten. 
 
Jag har ätit så galet mycket hjortron i mitt liv. Var oerhört less på det bäret i min ungdom, då valde jag konstant jordgubbssylt eller annat framför hjortron. Likadant med renkött. Min pappa plockade mängder med hjortron varje sommar, flera hundra liter, och ibland följde jag med och plockade med honom. Har ni aldrig varit på en hjortronmyr i juli, kan jag säga att det är en upplevelse. Mitt minne säger mig att man traskar på myrar, bara det är som att vara på tivoli, farligt på riktigt, det gungar och man får passa sig så man inte går på för gungiga ställen för då kan man sjunka. Fick höra skräckhistorier om människor och djur som aldrig hittats på grund av att de sjönk så djup. Det är hett så som det var då jag var barn. Minns bara varma soliga somrar med avbrott av åska och regn någon gång då och då. Mygg, grymt med mygg och knott som bet en så mycket det bara hann. Där skulle man plocka allt man hittade av skogens guld.  När man var helt slut, sa pappa "vi ska gå en bit till, det finns en myr till, bara en liten bit bort och en till och en till". Norra norrlands inland hyser bara myrar efter myrar med någon skog av tallar och granar där emellan.  
 
Jag plockar inte hjortron längre. Har inte plockat på eviga tider. 
Våran Gustav, plockar hjortron. Han började som liten att följa med sin morfar. Han blev dock inte avskräckt som jag. 
I går kom han med den här hinken till min mamma där jag är nu. Plockade en timme på kvällen vid 21.00. Vi har ju ljust här än ett tag på kvällarna. 
Min mamma rensade hjortronen, fast hon inte hade behövt. Sedan packeterade hon dem och märkte med vikt och datum. Viktigt säger hon. 

Jag gjorde våfflor. Mamma hade redan nykokt sylt som hon kokat i går. Själv köpte jag 4 kg hjortron i går. Olika är vi, och så får det vara. 
 
I dag har jag och min mamma hälsat på hos Eva och Lasse som jag känt i hela mitt liv. i alla fall Eva.  Vi bodde grannar i Kiruna hela min uppväxt, jag och Eva. Gick i samma klass från förskoleklass till år 9. Skoj, att få sitta och surra om allt en stund med henne och Lasse. 
 
Någon dag ska jag berätta om hur min mamma gör blodpalt, eller kanske inte...
Har försökt i dag, att lära mig hur hon gör. 
Inte första gången jag försöker lära mig. 
Hon tar lite rågsikt, och lite till och sedan känner man när det är lagom.
 
♥ Maria
Kommentera inlägget här: