En kall dag.
I dag hade jag massor av timmar inne i stan, och ingen motorvärmare där. Det finns p-hus, med motorvärmare men en så här kall dag kan det vara fullt i dessa p-hus. Bestämde mig för buss, men fick skjuts in och det var ju skönt ändå, när termometern visade på -29°.
Nu eldar vi igen. Tur vi har ved så det räcker för många kalla veckor till om det behövs.
Dem jag hängde med en stor del av dagen i dag.
Medan vi fikade hamnade vi i samtal om detta med att förbereda sig för eventuella krissituationer. Inser att vi kanske ändå måste skaffa oss lite sådant hem. Får börja med en radio, det verkar ju vara viktigt. Sedan har vi faktiskt en del ändå, så som Trangiakök, undrar just nu var vi har allt sådant, kan finnas i Riksgränsen och då är det inte säkert att vi har nytta av den ändå. Inte lätt det där, för om något händer så beror ju allt på var man befinner sig just då...tänker jag. Ska man ha en krislåda i sommarhuset, en i fjällägenheten och en hemma? Det är inte jag, att förebereda mig för något sådant.
Märklig arkitektur i det här rummet. Känns som att man försökt efterlikna något genuint gammalt, men de gamla gifter sig inte med 1970-tals husets själ. Rummet fungerar hur som haver som mötesrum, och det var vad vi använde rummet till.
Nöter på min gamla yllekjol från Rodebjer. Nu dessa kalla dagar har jag ylle från topp till tå.
På måndag hade vi nätverksträff för Förkoleklasslärare i ett av hamnmagasinen i Norra hamn där vårt Resurscentrum är beläget.
Så mycket samlade klokskap som finns hos dessa förskollärare.
Om en månad har vi bokklubb igen, och då blir det keramik om allt blir som vi planerat, längtar.
Den här "skulpturen" var vad jag fick till i somras då jag var på en helgkurs hos Anita. Jag behöver ha en plan på vad jag ska gör då, i februari så jag inte spiller tid på att sitta där och fundera. Kanske ett stort fat, eller?
Jag längtar till krispig snö, sol och vår.
Längtar til att få stå på mina skidor och bara få vara i timmar. Hoppas de lagat klart spåren snart efter tågurspårningen i Vassijaure. Måste ta mig dit så jag får hem skidorna och kan börja åka här hemma på Luleälven på helgerna.
Jag är en smula rastlös. Ska jag börja sticka igen? Nu när jag inte kan åka skidor, och för kallt för att springa, för kallt för allt. Och inte har jag något att renovera och inte känner jag för att läsa, inte just nu i alla fall.
Det känns som att jag inte har något vettigt att göra på kvällarna.
Kanske jag skulle börja mer frekvent att gå på yoga,
och gå på pass så klart, det kan man inte sluta med.
Det är kylan, kämpa!
♥ Maria