Livets gång...
Min faster Helmi lämnade jordelivet i går 92 år gammal. Helmi som betyder Pärla på finska, min faster var verkligen en Pärla av den finaste sorten.
Den här gamla bilden hittade jag, och trots att den är suddigt så ger den en bit av en tid för länge sedan. Minns henne som den som betydde mest för mig som barn förutom min mamma och pappa. Hon bodde i Västerås och kom till oss i Kiruna en vecka eller några dagar per år, och så var jag och min bror med henne, farmor och farfar en vecka på sommarlovet i Ullatti innan mamma och pappa fick sin semester. Hon ringde oss då och då under året och lyssnade alltid lika intresserat på allt jag berättade om mitt liv, så som ett barn upplevde livet då för stunden. Skrev så här på min blogg för massor av år sedan;
"Vi satt och pratade om livet i allmänhet och jag passade på att berätta för min faster hur vi, jag och min bror såg fram emot de besök hon gjorde hos oss i Kiruna då vi var små. Hur roligt vi hade den där sommarveckan varje sommarlov då vi var med henne och farmor och farfar. Jag glömmer aldrig hur hon satt bredvid oss tills vi somnade de där kvällarna när åskan mullrade och speciellt jag var livrädd att den skulle slå ner i farmor och farfars hus, vilket den gjorde ibland."
En bild från 2016 då hon fortfarande bodde kvar i Västerås. Hon var lärare och speciallärare, kanske den som fick mig att utbilda mig till lärare. Vila i frid faster! 💕
Lite bilder från i går, då Gustav, Madde och barnen åt middag här.
Grillat och August som blivit så lång i sommar åt med god aptit, skoj!
Mysig lördag, och i dag fortsätter arbetet med att få plåtar på vår utbyggnad.
Måste fixa mat och dem som bygger, hoppas jag har allt hemma,
så jag slipper åka i väg och handla.
♥ Maria