Wow, för nya skolor!
Min lördag, barnbarnsgos, med två fina som har en far på älgjakt och en mor som har jour. När de dök upp denna arla morgon fick de lov att ha skärmtid i 30 min, nu och 30 min senare i dag. Skärmtid, vilket vi har nu, både barnbarnen och deras farmor.
Min nya bok, som jag precis börjat läsa i, lovar gott!
Men nu till dagar som gått, i Finland.
Färgkordinerat på den här skolan, som funnits i 30 år som språkskola, men på olika ställen tills de för 4 år sedan fick dessa fina lokaler, byggda just för dem och deras pedagogik. 
Alltså, en skola jag blev kär i, och jag konstaterar att Finland har duktiga arkitekter.
Skolan har undervisning i finska för svenskspråkiga barn och svenska för finskspråkiga barn och enbart på det språk som inte är deras modersmål från de barnen är 5 år och börjar på deras förskola.
Eftersom skolan funnits med den pedagogiken sedan 1990 och forskare har följt dem har de belägg för att utbildningen är god och att eleverna lyckas bra i deras framtid.
Skåpet där dörrarna är whiteboardtavlor, så smart! De går att skjuta undan, då kommer en bildskärm fram.
I alla klassrum finns skjutdörrar med ljuddämpandematerial, som går att göra ett litet rum till ett stort. Soffa där man kan samla alla för högläsning och andra genomgångar eller presentationer. Munkar, de runda puffarna på golven för att ligga och
läsa i.
Några av oss testade dem. Någon behövde tid, för att ta sig upp igen, åldern tar ut sin rätt. Men inte Nina, hon är ung och smidig.
Den här hörnan var precis i anslutning till matsalen, där jag snabbt såg några flickor sätta sig, efter att de ätit klart.
Intill fåtöljerna, en miniscen. Om någon vill sjunga för skola eller så. Växterna bakom är levande.
Hela skolan andas ljus, massor av fönster både in i skolan och ut mot gården. Skolgården såg väldigt spännande ut, men den hade vi inte tid att se på.
Mira, rektor på skolan hade ett ljust och fint kontor.
Alla personalutrymmen hade stora fönsterpartier ut mot skolgården, för att ha uppsikt kanske?
Vilsamt för ögat, allt i grått på den gråa delen av skolan, förutom något som sticker ut i en dov gul färg eller något annat fint.
Här i skolmatsalen bjöds vi på skollunch, laxlåda.
Personalrummet. Ser ni lamporna? Artek Golden Bell av Alvar Aalto som formgav dem redan 1937. Dem har vi även i vårt personalrum på vår retroskola i Luleå. Man kan få det trivsamt på en gammal skola, med lite engagemang
och pengar så klart.
Här avslutade vi vårt finska studiebesök och bjöds på finskt godis, kaffe och te efter lunchen.
Såklart hade de muminmuggar i sitt personalrum, och klädnypor som man kunde nypa fast i sin kopp, så att den inte diskades innan dagen var över. Vi valde mugg med omsorg.
Mira rektor på skolan i snygg Marimekkoklänning, och jag minns inte vad hennes biträdande rektor heter, men de fick en present av vår chef Seija innan vi tackade för oss och rullade hem mot Sverige.
Mira har vuxit upp i Göteborg med finsktalande föräldrar. Så hon har både svenskan och finskan med sedan hon var barn. Ett syfte med skolans upplägg är utifrån att landet är tvåspråkigt, och av erfarenhet har man antingen haft svårt med svenskan
eller tvärtom beroende på vilket spåk man haft som modersmål. Med skolans pedagogik, får man tvåspråkiga medborgare i ett tvåspråkigt land, smart så klokt tänkt!
Givande besök, absolut! Jag har lite bilder till, av en skola från 1900, eller kanske den till och med var äldre än så. Den berättar lite om nästa gång jag har skärmtid.
Sofia åkte till sin dotter i Vasa med Lillemor som arbetar med skolutveckling på vår förvaltning och har sin mamma där. Vi andra, åkte hem. Två bilar, och en minibuss i så där 7 timmar hem till Luleå. Daniel körde minibussen som jag hängde i,
och han var bästa chauffören.
Nu tog min skärmtid slut, attans också!
♥ Maria