Höstdagjämning
Visserligen i morgon, men nu är vi mitt i hösten, och tyvärr regn mest hela tiden. Det bästa den här veckan, bokklubben på måndagskvällen och något som var så himla bra för mitt lilla rektorsteam var våra dagar i Piteå.
Jag återkommer hit, om och om igen. Bara för att det är så bra så klart.
Vi jobbade i olika konstellationer. Här var vi bara damer som eftermiddagsfikade.
Vi beundrade deras fina toaletter.
Sinnlig njutning.
Vi spånade på underlag för medarbetarsamtalen, underlag som är bättre än de vi har. Man ska ju alltid sträva efter att bli bättre och bättre. Kreativiteten flödade i denna vackra miljö. Det blev sen eftermiddag och keramik.
Så mediativt att bara focusera på den där lerklumpen, känna hur den rör sig upp eller ner med hjälp av mina fingrar. Klumpen blir vidare, och vidare, glöm inte att hålla in den upptill, annars...säger Anita och krasch, så vobblar den till och blir till en enda röra. Okej, ett nytt försök. Till sist får jag med lite hjälp, ihop allt till en tekopp, tjohoo!
Anita bjuder på te och kaffe i sina egenhändigt drejade koppar. Så fina!
Kanske vi ändå ska äta lite middag i kväll...
Eftersom Pensionatet har vintertid nu, och stängt i restaurangen mån-tis kväll fick vi äta på Piteå stadshotell. Vi sprang dit i värsta ösregnet.
Snygga kollegor man har, snygga för kvällens event.
Vi hade fått tre rum i det här huset, och ett på vinden i huset där butiken är. Ingen ville sova ensam i det huset. Alltså blev det en lösning som alla var nöjda med och ett rum blev oanvänt.
Mitt rum för natten.
Jag somnade till smattret mot plåttaket av regnet som fortsatte ösa ner och vaknade utsövd tidigt nästa morgon. Det var första dagen i Piteå.
Dag två,i Piteå får ni veta om i nästa inlägg, fortsättning följer...
♥ Maria