Antikt, vintage och retro
Vad är vad, kanske någon funderar, alltså bara någon. Alla andra vet nog redan skillnaden.
Läser på nätet och gör nu en egen sammanfattning av det jag läst; Retro handlar om att man inpirerats av en tidigare eras trender. När man inreder i retrostil syftar man enligt en källa på nätet till 50-, 60- och 1970-talet. När det gäller kläder är flesta "retrokläder och retroklänningar" som nyproduceras med mönster från 50 talet och 60 talets mode.
Art deco; färgerna är oftast dova och med svärta. kan upplevas som elegant. Vågade former med geometriska mönster, ofta med inslag av guld. Metall är ett vanligt inslag och då i mässing och guld.
Medan vintage är när det gäller kläder äldre plagg som vanligtvis är designade av någon känd sådan, typ Dior eller Chanel. När det gäller inredning är det oftast hem inredda på ett personligt och lite udda vis som får den benämningen. Inredda med Stringhyllor, Myranstolar och Alvar Aalto möbler, alltså ni hör vart jag vill komma ;-)
Antikt är något som skatteverket anser är mer än 100 år gammalt. Semiantikt är något som vissa använder som begrepp och då syftar man på något som är 50 år eller äldre.
Jag funderar ofta...nä inte ofta, men ibland på hur jag uttrycker mig, och vilka ord jag använder, i mitt förra inlägg skrev jag att jag arbetar på en retroskola, och då tänker jag efter min forskning att jag använt fel benämning på skolan. Den är ju inte vidare ny, men däremot byggd i gammal stil alltså -50-,60- eller 1970-talsstil. För den är nog byggd under den perioden i den stil som då rådde, på 1960-talet kanske, ingen som verkar veta exakt när. Atr Deco går bort, inte mycket som är vågigt eller runt eller så. Antik har den inte hunnit bli, för mer än 100 år är den inte, snarare Semiantik i så fall.
Men jag har kommit fram till att vi som arbetar där vuxna och barn är i en vintagemiljö. En skola inredd personligt, och udda med i alla fall Aaltolampor i personalrummet. Inte illa!
I Finland besökte vi även gamla skolor, som den här som jag nu med säkerhet kan säga är en antik skola med fullt fungerande modern pedagogik innanför väggarna. Lagmans skolan i Jakobstad. En skola med 5-6 nyanlända elever i varje klass. En skola där språket är i fokus och där jag deltog på en lektion i SO då man pratade om parken, vad som finns i en park och vad man gör i en park.
Mitt i lektionen fick barnen gå runt och intervjua varandra om just parken, vad man gjort i en park osv. Smart så att de med spring i benen fick en liten rörelsepaus och de utan spring i benen vaknade till liv.
Massor med bilder som stöd och eleverna hade haft läxa i att träna på detta innan genomgång i klassrummet, för att få förförståelse. Allt för att förstå vad som sker på lektionen, så att ett lärande kan ske.
Påminner om Östra skolan i vår stad.
Utemiljön var inte lika intressant som på de nya skolorna, men jag gillar att man har stenar i miljön.
Trapphusen, så fina och alla dessa höga gamla fönster så vackert!!!
Byster av Finlands stoltheter, Topelius, Runeberg och någon till, minns inte vem som var på den tredje bysten. Runeberg född i Jakobstad, och Topelius i Nykarleby som ligger intill Jakobstad.
Vackra pardörrar, sådana dörrar som gör skoldagen så mycket finare och man kanske till och med lär sig bättre i en vacker miljö.
Fint, att sitta här och inta sin lunch, under en fridfull madonnabild.
Trapphus förresten, vi bodde i ett gammalt tullhus, ombyggt till hotell.
Ingen vill ta hissen då trapphuset är så här vackert.
Det var Finland denna gång. Få se när jag åker dit igen, vill gärna se Helsingfors innan jag dör.
På fredag efter en dag på skolan åkte jag hem, bytte om och barbent än så länge, måste köra bara ben så länge det går. In till stan med Monika för att bjuda Lotte på en AW, eftersom hon fyllt år för rätt så länge sedan, men vi har ju alltid så många saker på gång alla tre, och på var sitt håll. Svårt att hitta stunder då vi alla kan träffas samtidigt. 
Det är ju väldigt grått ute varenda dag, regn av och till, mest till. Men ändå rätt så varmt.
Av olika skäl valde vi till sist Craft and Draft som ligger i Kulturens hus.
Fish Tacos, så gott.
Te, ett gott sådant från Arvid Nordqvist som har bra kvlaité på sina teer. Dyrt tyckte Monkan för teblask som kostar 35 kr koppen, då hennes Macchiato kopstade 25 kr. Märk väl att hon fick en pytteliten kopp. Betalar hellre 35 kr för en god kopp te än 25 kr för något billigt te som inte smakar något. Vi har en rätt så rak och tydlig kommunkation då vi träffas. Skönt tycker jag, och vi diskuterade t ex varför vi som är aktiva mer eller mindre dock, på sociala medier är aktiva. Och då syftar jag på oss som är synliga, som inte bara "gluttar", alltså läser vad andra skriver och kikar på deras bilder och sedan bedömer.
Kanske för att vi vill ha bekträftelse, som låter lite negativt, som att man inte har fått det tillräckligt och behöver andras "hjärtan och likes". Eller så är vi inte rädda för att visa för andra vad vi tänker och tycker om det vi lägger ut, inte rädda för att andra bedömer oss som Narcissist, och allt möjligt annat, som inte alls stämmer om man ska vara korrekt.
En narcissist ser sig själv som storartad, med överdrivet god självbild och med brist på empati. Om man är sådan har man överhuvudtaget inte behov av bekräftelse, för varför vill man ha det om man redan vet att man är bäst?
Ja, vi fastnade i den här diskussionen, som jag funderade vidare på hemma i min ensamhet. Älgjakt nu, där av ensam en stund då och då i alla fall.
Jag skriver för att jag vill sätta ord på mina tankar och jag lägger ut bilder eftersom jag vill förstärka det jag skriver med bilder, och om jag tänker högt, genom att skriva sätter jag kanske i gång andras tankar. Tankar som jag ibland i alla fall får återkoppling om.
Jag var ju med mina barnbarn Olivia och August i går,
så jag hade inte tid att fundera så mycket över varför jag skriver och lägger ut bilder.
Allt man lägger ut offentligt är ju upp till betraktaren att bedöma.
Vi lever ju tack och lov i ett land där det är tillåtet att tycka offentligt så länge man inte kränker någon, eller hur är det nu med det?
Är jag lättkränkt får jag jobba med mig själv, men vad är vad?
Ingen behöver vara elak för att man målat ett konstverk som någon inte gillar,
eller för att man lagt ut en bild man tycker är fin, tänker jag.
Ser fram emot nästa gång vi träffas och sätter ord på våra tankar igen
💝
♥ Maria