När knoppar brister...

Det börjar bli grönt ute, efter några sommarvarma dagar. Ute på ängen bakom vårt hus har den ensamma björken blivit riktigt grön. Björkarna vid vår infart har mikrosmå, knappt synbara löv, men de finns där, så fräscht gröna så som de bara är nu, i mitten av maj. 
Den här bilden tog jag 1 maj. På 15 dagar har all snö försvunnit och gräset är grönt. 
Vår gräsmatta blir grön sist av alla i vår by, för att vi har jordvärme som tar värme från marken till vårt hus. 
Frukost och planering av helgens dagar, alltså vad vi skulle ta tag i på vår gård. 
Hallonbusken lever och frodas, rosen från i fjol lever, men ser inte lika glad ut. 
Köpte lavendel och murgröna till blomlådorna som ska hänga vid vår ytterdörr. Ska nog sticka ner något mer mellan de här två plantorna. 
Det tar sig, men oj så mycket vi har att göra. Om vi vill ha det perfekt, men inser att det inte kommer att bli så, inte i sommar heller. Ni som läser min blogg har ju förstått det nu, att det är terapi för mig att intala mitt inre att jag inte ska ha så höga krav på vår trädgård.
 
Kan man skylla på att "sommaren är kort, och det mesta regnar bort", enligt Ledin i alla fall?
Älskar solkatter!
Trots dimmiga fönsterrutor, så letar sig solstrålarna in. Har från det ena till det andra, en massa fönster att putsa. Tar det någon helg framöver, om vi åker till Gränsen, som vi vill och planerat till helgen. 
Jag vet, jag har sagt det förut, 
men maj måste vara den bästa månaden!
 
♥ Maria
 
Kommentera inlägget här: