Mars, välkommen!

Jag känner livet i mig, precis så som Madicken gjorde. Inbjudningar trillar in, till det ena och det andra, och vill inte missa något skoj. Inser att jag måste, och har försökt prioritera, försökt få in sådant som jag lovat och just nu ser det ut som om jag ska fixa det mesta. 
Här uppe i norr är skidåkning kultur. En del av skolans undervisning i idrott t ex. Ett Vasalopp har vi haft och det var i går. 
Många "taggade" elever som valt att åka på tid. En stor skara valde att åka utan tidtagning vilket är ok det med. 
 
Frida skolans idrottslärare hade ordnat allt så bra. Spåren så fina och rundan vi åkte var genom ett vackert vinterlandskap.
 
En pappa som jag tror kan vara gift med Frida vår idrottslärare, kan vara den som dragit upp spåren med skoter. Tack för det!!!
Vi åkte...jag tog chansen att åka med eleverna vilket var skoj. Runt spåret fanns pedagoger som hejjade på och stöttade trötta elever som trodde att "armarna skulle trilla av". Två gossar hade inget på huvudet vilket jag noterade och frågade var deras mössor är. "Den är i fickan" sa den ena glatt, "för jag måste kyla mitt svettiga huvud". 
Det blev lunch, och alla vara hungrigare än vanligt efter några km i skidspåren.
I matsalen serverades Pitepalt, eller potatisburgare för dem som ville. 
 
Efter min arbetsdag var till ända, hämtade jag en förkyld och hostig Axel från Skurholmen. Frida, hans mamma var febrig och jag tänkte att det kan vara bra om hon får vila sig frisk och Axel som ändå börjar vara piggare får lite omväxling i den trista vardagen av att vara hemma och sjuk. 
 
Vi åkte och handlade mat, Axel fick bestämma vad vi skulle äta till middag. Hemmagjord pizza.
Det här är Axels pizzor. Utstansade till små runda, så som Axel ville ha dem, sedan blev det kvar lite deg som han lät bli som det blev. Han fick en hel hög över som han ska ta med sig hem till lunch i dag, så bra!
Vitkålssallad av spetskål, gott. 
Matlusten var inte den bästa, men någon minipizza gick ner för gossen. 
Efter badkarsbad, fixade han en fruktsallad åt oss till efterrätt. 
Det blev hockeykväll för gossen och hans morfar. Jag ville att Axel skulle gå upp och lägga sig då ögonlocken såg ut att falla, men han protesterade, ville se matchen klart.  Morfar som är hockeytokig insisterade, "klart han måste få se sitt lag vinna", sa morfar och så fick det bli.  
 
Lule vann matchen och det blev god natt direkt efter det.
 
♥ Maria
 
 
Kommentera inlägget här: