Packar, gillar inte att packa..
Den här dagen har varit minst sagt varierad och hektisk. När jag till sist landade hemma var det snabba ryck, byta om och ett pass i byns sporthall. Inne i hallen och utanför hallen tränade olika lag, i olika åldrar, och det är en vacker syn tycker jag.
Är det något jag inte tycker är skoj, så är det att packa, och ännu tråkigare är det så klart att packa upp efter en resa. I kväll har jag ändå packat, för i morgonkväll tar jag nattåget till Stockholm, och på söndagsmorgonen flyger vi till Italien, jag, min svägerska Lollo och Bitten, Lollos väninna.
Packat lätt har jag bara gjort en enda gång i mitt liv och det var då jag 19 år gammal var ute på tågluff i Eurpoa och reste med endast en ryggsäck på ryggen. I kväll var det en utmaning som inte ännu är helt genomförd. Jag har inte bestämt mig än, om jag ska plocka bort en klänning eller två, eller om jag ska ta med mig ett par shorts till, skippa en varm tröja eller kanske inte, tänk om det är kallt på kvällarna...ni förstår mitt dilemma.
Något som ofta inte fungerar då jag inte är hemma, är omsorgen om mina blommor. För just blommorna är nog bara mina, ingen annan verkar bry sig om dem. Så jag vattnar alla så ordentlig man kan utan att de tar skada, skriver lappar och tejpar upp dem lite här och där för att påminna dem som bor under samma tak som mig om vad de måste göra.
Fotar dem och hoppas att de ser likadana ut då jag kommer hem, helst ska de ju ha vuxit lite också.
Annars får väl mina hjärtan här hemma köpa nya, tänker jag.
I går var August hos oss då jag kom hem från jobbet. Han ville inte stå och titta på sin storasysters fotbollsträning, och då var det ju klokt att komma till oss.
Våra barnbarn är alla lika glada i Lukas, så när han dök upp blev det lekar och stoj. Här var det "Sten, sax och påse",
Fick en tid för mitt hår på Ann-Sofies lunchrast och jag själv struntade i lunchen i dag. Åt en banan och en apelsin istället.
En kopp te och en "After eight", och så skönt att få ett fräschare hår.
"Stil & Form", jag är stamkund här. Ann-Sofie har fixat mitt hår sedan hon var 16 år. Jag har känt henne sedan hon var 2 år och började på samma förskola samma dag som min dotter Frida.
Nu kan du köpa nagellack här, köpte dock inte något den här gången. Det får bli nästa gång.
Antingen tar jag tag i mitt packade igen, eller så får det bli i morgon efter jobbet, så får jag fundera lite på hur viktigt det är med allt jag helst skulle vilja ha med. Hur oviktigt som helst tänker jag just nu när mina tankar hamnar hos de ukrainska mammor och barn som fått fly med nästan inget bagage alls.
♥ Maria