Bondgårdshäng och familjeliv
När det blir oroligt i världen vill jag ha mina barn och barnbarn så nära mig som möjligt. Med vuxna barn är det ju inte så enkelt. Vi äger ju inte våra barn, ni vet de kloka orden av profeten Kahlil Gibran; "...de är söner och döttrar av livets längtan..."
Den här helgen gav mig lite av det bästa, att få umgås med några av dem.
Joel och Lovisa kom till oss på lördag eftermiddag. Vi åt middag tillsammans och hade det så mysigt man kan ha.
Jag skulle ju inte äta fler semlor, men så fick jag höra på skolan att Hemmagastronomins varit årets absolut godaste. När jag ändå hade några saker att fixa inne i stan kilade jag förbi där och köpte några till efterrätt.
Lukas de få timmar han varit hemma den här helgen.
Kan det här ha varit den sista för den här Semletiden?
Jag och Olivia har planerat att göra något skoj tillsammans på sportlovet och gärna något som även August kan vara med på. På andra sidan Luleälven från där vi bor finns en stor bondgård, "Bondgården i Bälinge". I dag hade vi alla tid att ta oss dit.
Eftersom Olivia och August är glutenallergiska skickade jag ett mess och frågade om det serverade något glutenfritt och det gjorde de.
Innan fikat matade vi djuren, och fåren var nog Olivias favoritdjur.
August blev kompis med getterna.
Här inne finns en restaurang som serverade fika i dag.
Vi hade nästan inte tid att fika för det fanns en liten killing som sprang omkring i restaurangen och var så söt.
Det var massor med barn och föräldrar som sökt sig hit i dag.
August ville så gärna få en liten killing att ta med sig hem.
Vädret var ljuvligt och dagen får fem poäng av fem möjliga. Om det hade funnits en cykelväg till "andra sidan älven" hade jag cyklat hit på sommaren med barnbarnen. Nu finns ingen cykelväg, utan då måste man cykla på en smal väg med trafiken susande förbi i hög hastighet. Känns inte som en bra idé.
-Nästa gång åker vi till "Leos lekland", sa en nöjd och glad Olivia innan vi åkte hem.
♥ Maria