Varmt, och vi städar upp och rensar.
Städar upp och rensar gör jag och skolans kvalitetsutvecklare Sara. Jag känner dock ingen stress, för jag har gott om tid...
Snart är alla pedagoger vi behöver på skolan anställda, det är som att lägga ett pussel, man söker efter de rätta pusselbitarna, söker och söker. Helt plötsligt hittar man en, och en till och har ett flow. Jippi!
Själv kommer jag att sluta på världens bästa skola, men inte riktigt än. Jag måste arbeta hela min uppsägningstid på tre månader först. Känns otroligt märkligt, att efter nio år helt plötsligt vända bilen åt andra hållet och en skola i Luleå kommun, där jag kommer att ha samma uppdrag som på min nuvarande skola, men med ca 25 medarbetare mot 50 nu.
Då vi hade vår sommaravslutning fick jag ett fint paket av pedagogerna med ett så himla fint halsband i från EFVA A. 💝.
Tack snälla ni, det har varit som att gå på Gröna Lund, superroligt för det mesta, skrämmande ibland och någon gång har man snurrat fram i en långsam karusell runt, runt runt och bara önskat att åkturen snart är över så man får göra något annat. Det har varit några åk i Virvelvinden också, då farten bara ökat och ökat och då har man nästan fått be karusellskötaren bromsa farten. Varje gång har vi ändå landat i något bättre, något som ger eleverna de bästa skoldagarna och kunskaperna för framtiden som är deras, inte våran längre.
Vi har utvecklat skolan massor under de här åren och jag är oerhört stolt över vad jag lämnar över till nästa rektor då jag ger mig i väg i början på september. Samtidigt ser jag fram emot nya utmaningar, att få lära mig nya saker om människor och relationer, om elever och deras lärande. Jag tror på ett livslångt lärande, om man själv vill, och jag vill 😍.
Just nu paketerar vi allt vi gjort under åren, så att den som kommer kan ta vid där vi slutade, om denne vill, annars kan man strunta i allt vi gjort och börja om från scratch.
Den här Lladro figurinen har jag köpt för nästan inga pengar alls på en nätauktion. För 20 år sedan hade en sådan aldrig hamnat hemma hos mig, men allt är föränderligt. I dag är jag fascinerad över glansen i porslinet och den detaljrikedom de här skapelserna har.
Spisa Ribb, en favoritkopp som kommer fram ibland hemma hos mig. Tekopparna har jag fått av Frida i julklapp, en varje år, då för länge sedan då hon pluggade i Umeå.
Var rädd om er i värmen!
♥ Maria