Restriktioner...

Jag undrar om det är sista rycket nu med restriktioner och hemmajobb. Förstår så klart att det här med hemmajobb har kommit för att stanna, för dem som har sådana jobb där det fungerar. På gott och ont som alltid med allt. En del av mina arbetsuppgifter kan jag göra hemma, men jag anser att en chef behöver finnas på arbetsplatsen. Fast inte alltid, för då är det inte en väl fungerande arbetsplats, allt ska fungera även om inte chefen finns där. Om organisationen är väl förankrad och alla tar sitt ansvar ska allt flyta, även om inte en chef finns där varje minut.  
 
Från och med den här veckan är det i alla fall teamsläge, tillsvidare för oss rektorer på onsdagar. 
Jag gjorde i ordning allt på vårt köksbord på tisdagskvällen innan jag gick och la mig. Sedan var det bara att köra igång efter frukosten. Jag hade en gudomligt vacker vy utanför köksfönstret. Solstrålar som färgade himlen i guld. 
Vintern bjuder på så mycket av allt, sträng kyla och efter det en snöstorm som gör hela världen vit. Bortom alla moln visar sig den otroligt vackra vinterhimlen då solen går upp och ner, särskilt de första veckorna på det nya året. 
På lunchen tog jag en snabb promenad för att få ny energi och samtidigt få njuta en stund av allt vackert. Medan jag traskade runt vår by sjönk solen sakta ner bakom Bälingeberget på andra sidan Luleälven. 
Många som är ute och traskar igen kring lunchtid, och jag förstår att det är alla hemmajobbare som tar sin friskvårdsstund mellan arbetsuppgifterna. Någon gled ner på isen på skidor och det såg ljuvligt ut. 
På kvällarna blir det en kopp te med apelsinklyftor till. Frossar i blodapelsiner just nu. 
Jag anar att mina fönster kan behöva putsas, vilket jag ska göra på söndag. För på lördag ska vi hjälpa Joel och Lovisa att flytta till deras ersättningslägenhet medan deras egen renoveras. 
Strax efter 09.00 på lördagsmorgonen ska flytthjälpen rycka ut, ( jag och mannen).  Vi är ju vid det här laget väldigt rutinerade, kan man väl säga utan att förhäva sig. 
 
Jag tror att det här med pandemi snart är över, covid kommer väl att leva vidare i en massa mutationer, men jag hoppas att ingen blir så sjuk längre, och då kan restriktionerna hävas. Tjoho!
 
♥ Maria
Kommentera inlägget här: