Livets karusell
Så utvilad, behövde de här dagarna om något. Även om jag trivs i en karusell som snurrar mer eller mindre fort, så behöver jag stunder då allt är stilla och tyst. Just här får jag verkligen allt detta och mår så gott.
Suprise, ibland överraskar min man mig med något, som den här kvällen. En god Irish Coffee.
En favorit, den här lampan Mini Glo-Ball från Flos. Den sticker ut i sin enkelhet. Har tre sådana, en här i Gränsen och två hemma.
Hoppas nu att vår duktiga snickarson Joel fixar alla foder till dörrarna och fönstren här i trapphuset. Det blir nog inte innan sommaren, men jag är så less på sådant som inte blir klart. Snälla Joel 💝
Städar upp, tvättar en maskin med sängkläder för att slippa ta med dem hem. Hoppas att vi nu packat allas slalomskidor som de lämnat här i våras och ska använda här i Luleås närhet innan Gränsen öppnar för säsongen. Fast vi bara är två, blir bilen fullpackad.
Strax före 10.00 är vi på väg, och kommer till den fortfarande nedfällda bommen bara minuter efter att en kolonkörning rullat i väg, attans också! Vi lämnar inte vår plats, och får vänta i bilen i 50 minuter innan plogbilen och följebilen är tillbaka. Medan vi väntar är det rätt så svaga vindar där vi står och det är svårt att förstå varför vägen fortfarande är avstängd.
Efter Vassijaur blir vädret helt plötsligt mer dramatiskt.
Bitvis såg vi inte ens plogbilen som vi visste fanns framför oss. Bakom oss fanns några långtradare som vi förstod inte såg oss heller. Det är just dessa väder som gör att jag hellre åker tåg.
I Kiruna hade vi tänkt slinka in hos min bror, men vädret avgjorde och vi kom fram till att ett kort stopp var det klokaste då det fortfarande snöade och blåste, och trafikläget skulle förmodligen bli stökigare då mörkret faller. Snabb lunch och så rullade vi vidare. Lite besviken ändå, över att jag inte fick träffa min bror, svägerska och deras döttrar och samtidigt glad att vi tog det beslutet med tanke på hur det blev med all snörök och långtradare som har mer eller mindre ingensnöade baklyktor. Man vet att det finns något framför en, men inte var.
Köpte ett inredningsmagasin, och innan det blev mörkt hann jag inspireras av en massa spännande miljöer. Sedan lyssnade vi på mitt val av bok till vår bokklubb. När mina barn var små, då var tiden knapp för egen läsning, men när böcker kom inlästa på kassettband började jag lyssna, sedan kom ju CD-skivorna. Lyssna är inte mitt förstahandsval, jag läser helst, men i vissa lägen är det ett otroligt bra påhitt.
Trafikläget fortsatte vara lika galet mil efter mil. Först söder om Överkalix blev det helt plötsligt klart och ingen snörök alls.
Vilken skillnad!
Även om jag älskar vinter och snö, så kan man ju längta till det här.
December 2021
Det är min karusell, med ett axplock från den senaste månadens glitter. Nu en ny månad och ett nytt år. Januari, inte min favoritmånad, men vi har ett dop till helgen som kommer och sedan rullar jobbet på fortare än fort. Min agenda är full med jobb från morgon till kväll med flera kvällsmöten till det.
Det blir att åka karusell, utan karamell.
♥ Maria