Juldagar
Ryser av allt vintervackert, kallt i går -18° men skönt att komma ut och gå.
Himlarna den här tiden på året är magiska då solen knappt når över horisonten.
Vårt hus är nog också finare under vintern då taket är snötäckt... ;-)
På juldagsmorgonen dukade vi upp en brunch, passade bäst då ingen var hungrig på eviga tider. Inte så konstigt efter allt gott på julafton.
En frukost med extra allt. Vi orkade dock inte äta av allt ändå, men skoj att duka upp var det i alla fall.
Gravad lax, mums!
Vilken tur jag har som fick en sista minuten tid hos min frissa!
Skönt med nästan nytt hår och en avkopplande stund hos Annso. Jag var hennes sista kund innan hon tog jullov.
Vi köper ju inte julklappar åt oss vuxna, mer än till julklappstävlingen. Jag köper en åt min mamma, och önskar mig massor av min man som aldrig gillat julklappar säger han, men jag tror honom inte. Alla gillar väl att få julklappar tänker jag. Jag kan tillägga att jag inte får några av honom, däremot kan han få ett il, och lägga in en summa pengar på mitt konto och be mig köpa något åt mig själv, det gillar jag 💖
Man kan ge sig själv en julklapp, om man vill. Jag köpte något jag behöver, hos Ann-Sofie. Något jag köpt hur som haver, nu till ett bättre pris i en fin ask.
En julklappslåda med shampo, balsam och en mousse. Och den bästa borsten för att fixa lite fluff i håret. Jag tror det är den tredje jag köper. De är superbra men jag har nött ut en och tappat bort den sista.
För någon månad sedan sålde Axel jultidningar, jag köpte då den här fina kokboken, som jag glömt bort att jag köpt. Nu fick jag den levererad dagen före julafton. Alltså en julklapp till åt mig själv :-)
Annandag jul, vi hälsade på min 91 år gamla faster i Boden. Skippade julmat i dag, kan bli lite väl mycket av det, var sak har sin tid. Vi har sett filmen "Bränn alla mina brev", i min bokklubb läste vi boken för länge sedan. Boken var nog bättre än filmen, så som oftast. Filmen känns så mycket mer neurotisk och mörk än vad jag minns att boken var. För många år sedan bodde vi på "Sigtuna Stiftelsen" som är ett hotell som påminner om Italien i arkitekturen. En stor del av filmen utspelar sig där, och även hela den passionerade kärlekshistorien 1932 mellan Karin Stolpe och Olof Lagerkrantz.
Vet inte om jag ska se en gammal film i kväll,
som jag sett tidigare, eller välja något nytt...
eller kanske läsa 😜
♥ Maria