Helg
Torsdagen började med att jag lämnade in min bil på Volvo i Boden, andra gången på två veckor.
Att gå till Heden där min skola ligger kan väl inte var så himla långt, tänkte jag och traskade i väg. Skönt var det ute, lite svalare men soligt.
Fåglar som kvittrade i kapp, Bodån som strömmade ner mot Luleälven, och en och annan som precis som mig traskade målmevetet mot någon arbetsplats någonstans. När jag traskat i en timme kändes det inte lika skönt under fötterna, då ringde jag Ullis på skolan, som snällt mötte upp och jag fick lifta till skolan sista biten.
På torsdagseftermiddagen när jag löst ut min bil, inte billigt, tog jag hand om mitt hem, städade så mycket jag hade tid till, för det var många järn att smida den kvällen.
T ex att mäta ut var reglarna till pärlspontsväggen ska sitta.
Snillen spekulerar, reglarna ska sitta så att lampor etc hamnar rätt.
Han som äger lägenheten vilar tryggt i vetskapen om att yrkesmän vet vad de ska göra. Det gör inte hans mamma. Jag skyndade mig in i bilen innan de drog i väg till "läggan" fast jag hade hur mycket som helst att göra den här kvällen. Jag mätte upp var lamporna ska placeras och märkte upp på väggen. Ni vet" hängslen och livrem". Min erfarenhet säger mig att man måste vara väldigt nogrann med instruktioner om det ska bli som man vill.
Dukade klart inför fredagens middag, förberedelser som underlättar när man bjudit hem vänner på middag en fredagskväll.
Lite tajt att sitta åtta runt Lukas matrumsbord, men man ryms och det är det viktiga.
På skolan vet man att det är fredag när man möter Gustav, alltid stilig och på fredagarna extra stilig inför helgen. Skoj!
Vi har försökt hitta en kväll som vi alla kan träffas, vilket är svårt. Alltså ett under, att vi kunde alla helt plötsligt. Välkomstdrinken, Champagne så klart!
Maten, grillad fläskfilé, både gratäng och klyftpotatis. Såsen, den goda med créme fraiche, vitlök, smulad fetaost, salt och peppar. Förrätten fotade jag nog inte, ugnsrostade rödbetor, som jag ringlade olivolja och balsamvinäger över innan de fick gotta till sig i ugnen i så där 50 minuter. Till det kallrökt skinka som fått vara i ugnen ca 5 min för att bli krispig, ovanpå allt då de kommer ut från ugnen, ädelost som smulas och strös över allt.
Bittes snygga skor som hon köpt i USA.
Festligt
Till efterrätt, äppelpaj som nog var lite för länge i ugnen. Men god ändå.
Mörkret la sig, men inte vi. Det blev en sådan där mysig kväll som man minns.
I dag en ensamhemma dag,
Min man och våra två äldsta söner har kört 20 mil tidigt på morgonen,
till deras sommarhus.
För att ta sig till skogen och förbereda inför älgjakten.
Helt ensam är jag inte, men mer om det i morgon.
♥ Maria