Ett hem, ett liv...
Mars 2022
Ett krig som pågår, inte långt från oss, och ändå på långt håll beroende på hur man ser på avstånd. Känner tacksamhet för varje dag vi får leva i fred och frihet.
Något som ger mig energi och får mig att känna mig nöjd på jobbet är när jag ser att det vi gör på skolan gör att det blir bättre och bättre för barnet/barnen. Hemma njuter jag av att få "hänga" med mina barn och barnbarn och hör och häpna, när jag i lugn och ro får fixa lite hemma. Även att städa kan ge mig tillfredsställelse om det sker en lugn och stilla dag.
Att få skapa är så himla skoj, vad det än må vara. 
Den här bänken är en del av en matgrupp som bestod av två likadana bänkar, och ett bord med en tjock massiv bordskiva i furu. De stod i mina föräldrars sommarhus, och där satt vi och åt våra middagar då jag var barn, spelade spel med mamma, sällan med pappa för han var nog inte så intresserad av sällskapsspel, helst inte Monopol som han såg som ett spel som fostrar hans barn till kapitalister. Det var då, en gång för länge sedan.
Efter så där 30 år i mammas garage har bordet och bänkarna fått en make over. Bordet blev en bordsskiva som Frida haft i sin lägenhet i många år, innan hon flyttade till huset. En bänk är oförändrad och står hos Joel och Lovisa. Den här tog jag med mig sist jag var hos mamma, och i går köpslog jag med min man, om han fixar bänken så städar jag. Taget, sa han nöjd och tog med sig bänken ut på gården.
Nu är den inte klar, hörnen som var riktigt skarpa har blivit rundade, och slipade. Jag funderar på nya ben till den, fyra stycken från gamla stolar kanske...
Sommargardinerna tvättades och hängdes upp.
Snöflingorna som föll medan jag försökte vakna till liv den här morgonen är som bekant en del av april hos oss.
Mina Bumlinglampor hänger nu i vårt kök. Jag fick komplettera med en takkopp, som hör till orginallamporna och ser precis ut som själva lampan, men upp och ner vänd. Det var takkoppen sägs det som inspirerade Anders Pehrson 1968 till formen på lampan.
Nöjd här hemma, men nu saknar vi en taklampa i Gränsen. Det blir nästa projekt.
I går på eftermiddagen dök Gustav upp med sin familj. Jag och Olivia spelade Memory, ett skomemory. Just den här gula skon var vår favorit.
Lite 1960-tal över skon.
Olivia älskar att rita, och jag fick två fina bilder av henne.
Vi lekte lite Kurragömma också medan maten fixades av deras farfar. Sedan badade jag och Olivia bastu, och det är något speciellt med just bastubad. Vi pratade om livet och om framtiden med den gulliga tjejen medan värmen och ångan från bastugnen fick våra kroppar att värmas ända in i själen.
Middagen blev enkel, hemmagjorda hamburgare med baccon och annat gott till.
Nu har vi flyttat ut på glasverandan, så gudomligt skönt!
Njut av söndagen!
♥ Maria