Som jag längtat!
Ibland när livet är tufft, vilket det är emellanåt för oss alla kan jag tro, då har jag strategier. Inte så att jag tänker på framtiden speciellt mycket, lever helst i nuet, men det finns alltid visioner i mitt huvud, där någonstans bland annat som trängs
i ens hjärna. Ni som vet ni vet, om vad jag har med mig, men ju äldre man är desto mer har man med sig i sitt hjärnkontor. Något jag alltid varit duktig på är att inte bära med mig något jobbigt från det ena till det andra. En skön känsla, att vara
närvarande där man är, inte frånvarande med gamla tråkigheter som tär.
Något som burit mig på lätta fötter i några veckor har varit vetskapen om att det här yrvädret skulle komma hem nu för en vecka här i norr. Det har räckt med vetskapen om att detta var på G, som gjort mig glad och god. Hur lätt är det inte att göra
en mamma glad i sinnet?!
Jag dukade och fixade kvällsgott medan min man åkte i väg till Lule airport för att hämta Lukas.
Vi hade en trevlig kväll och orden flödade om allt som hänt sedan sist vi träffades IRL. Hur mycket finns det inte att prata om, även om vi pratar med varandra i telefon någon gång varje vecka.
Tråkigt och skrämmande är, att en av de tränare vår son hade som lite, dock bara på ett hockeyläger under en vecka i Furudal för många, många år sedan har gripits för att ha utnyttjat minderåriga sexuellt. Står att läsa i tidningar både i
Sverige och en hel del andra länder just nu. Så sårbar idrottsvärlden ändå är, och samtidigt så viktig för barnen. Jag och min man har varit med Lukas på dessa läger, alltid. Av någon anledning har jag känt att jag inte kunnat skicka iväg
honom ensam, en intuition. Nu när sådant här uppdagas är jag ändå glad att vi alltid tog oss den tiden. Vad är rätt och vad är fel, när det handlar om att släppa sina barn fria?
Att utnyttja barn sexuellt är så grymt galet. Egoistiska handlingar som skadar barn för framtiden.
Jag vet att barn inte får lindas in allt för hårt, för då har de inte beredskap att möta världen ensamma så som de ändå måste en dag. Hur ska man veta hur man ska hantera världen om man aldrig fått pröva på det? Men de får inte heller lämnas
helt ensamma där de inte kan försvara sig. Inte lätt, att hitta en balans i det.
Det som är fördelen med lagsporter, är i alla fall att de är ett lag, många som bor i hop på läger och resor, och som hänger i hop, som sällan lämnar varandra ensamma.
Min man har inte alltid varit lika entusiastisk som jag varit, av att hänga med på allt, för det har varit otaliga resor runt om i vårt land under många, många år. Jag minns den här tränaren, väldigt bra. Pratade till och med med honom på
engelska, eftersom han inte var svensk, om något vid ett tillfälle under den veckan. Minns också att det fanns fler föräldrar som var med sina barn där, och att några var väldigt upprörda över hans rätt som auktoritära tränarstil, minns
bland annat att om de inte gjorde mål, fick de som straff göra 10 armhävningar på isen direkt. Just det, gick bra för Lukas, men det fanns killar som kände sig väldigt utsatta av detta.
Min man fick städa vårt gästrum i går, nu när Lukas skulle sova här. Själv hade jag så mycket att göra på jobbet och fick fortsätta ett tag till när jag kom hem. Lite skönt ibland att få skylla på jobbet ;-) även om jag då och då faktiskt
städar bara av vetskapen om att det är så härligt att ha nystädade rum som doftar fräscht.
Jag ville inte lägga mig fast jag var tröttare än trött. Ni vet ju hur det kan vara, vissa kvällar är så mysiga så man vill inte släppa taget om dem riktigt.
Dagen i dag har varit intensiv, eftersom alla syskon och syskonbarn ville träffa sin lillebror, och lillebror ville träffa dem alla. Vi åkte i väg till Gustav och hans familj först. Här håller Olivia på att plantera Luktärter.
Vi beundrade hennes senaste bygge, ett hus som var så tjusigt.
-Jag har gjort allt själv sa hon stolt. 💖
Här är det kvar en massa snö, blöt och grå i skuggan av en massa träd.
Farmor fick sitta med sin tekopp ute på altan utan att någon brydde sig om henne direkt, för nu ville alla hänga med Lukas ;-) Gustav försöker få Lukas att ta tag i jägarexamen och Gustavs barn vill ha med honom
på upptäcktsfärd på deras gård. När jag började frysa drog i väg till nästa syskon.
Från den ena till det andra, jag fick köpa en Dahlialök av en lärare på skolan. I dag har den åkt ner i lite jord i en plastpåse. Oj, så spännande, ska jag lyckas få den att växa och blomma? Har ju aldrig haft Dahlior förr, så om det här
lyckas så ska jag köpa många lökar till nästa vår. Blir det blommor lovar jag att lägga ut bilder på dem, om inte ja då får ni se något annat...
♥ Maria