Fortsätter fira

Varför bara fira en dag, när man kan fira i ett helt år?
I går firade vi i alla fall vår svärson Otto som fyllde år.
 
Jag ville snabbt iväg till Skurholmen efter jobbet innan lilla Hugo somnar, men fick vänta 45 minuter innan vi kunde åka i väg på kalas, för Lukas skulle plugga ett tag. Han siktar på att ta Jägarexamen så småningom. Såå Lukas, i allt han gör.
Stringhyllan som Frida hade på väggen i sin lägenhet har nu fått en plats i huset. 
Hos Frida och Otto var det Tapas på G.
Deras kompis Mattias som precis flyttat hem från Spanien höll på att fixa spanska specialiteter till middag.
Oj, så gott det var. Det serverades även smakrika padrones. Vi hade en supertrevlig kväll med deras vänner. Sedan blev det bråttom hem, för nu skulle Lukas fortsätta plugga innan natten. 
 
På jobbet har veckan varit rätt innehållsrik, kan man väl säga. 
Luncherna har blivit veckans middagsrester, förutom i dag då det var fredag och Ullis åkte i väg och köpte sushi åt några som var less på lunchlådor hemifrån. 
 
Hemma har det varit ett otroligt teamwork då jag varit på jobbet. Vi skulle nämligen få besök på kvällen. Kajsa och Elin har städat vårt hus, gullungar! Kajsa har bakat chokladkladdkaka och min bror har skruvat ihop lite saker åt mig. 
Vilken känsla, att komma hem och allt är städat och fint!
För i kväll kom mina häftiga och supergulliga fastrar och grattade mig. De har varit hos mig flera gånger tidigare, men i kväll såg vi deras bil swicha förbi. Efter så där en kvart ringde de och sa att de kört vilse i vår by. De fick beskriva var de var och jag och Lukas listade ut var det kunde vara, jag cyklade dit, och där stod de och väntade på mig. 
Vi har alltid massor att prata om då vi träffas. I kväll ville jag veta hur min pappa var som barn. 
-Oj, så livlig han var, sa de i kör. 
Sedan fick vi veta att han brutit benet när han åkte skidor i en backe som barn, men kunde inte hålla sig i stillhet trots gipsat ben. Han klättrade på tak och lekte för fullt med sitt gips, så när han skulle på återbesök var gipset trasigt. 
Tillsammans dukade vi fram allt gott. Kajsas kladdis var supergod. Själv slängde jag i hop en blåbärspaj direkt jag kom hem, skoj att ha flera godsaker att bjuda på. 
Vi pratade om min farmor och farfar, om skolan, kyrkan och präster, om hjortron och blåbär, om livet!
Vilken lycka, att ha dessa två tuffa fastrar, så roliga och så smarta kvinnor!
 
Innan det blev allt för mörkt gav de sig iväg tillbaka till Boden, och jag hoppas att de hittade hem, för de lovade att ringa igen i fall de skulle köra vilse. 
 
♥ Maria


Kommentera inlägget här: