Helg, var det visst

Vaknar en morgon till detta, inte denna dock. 
 I dag har vi +6° och det är 15 november. Gräsmattorna är gröna där vi borde haft vit fluffig snö. Men världen är inte som den brukar vara, inte detta år, och ingen vet vad året som kommer har att bjuda på. 
Min man värmer bastun, som jag hindrat honom i från i två veckor. Tänker att het bastu kan få virusar och baciller att trivas.
Vi har en vedeldad utebastu, så det tar sin tid att fixa ett bastubad, och tid är väl nästan det enda vi har just nu. Han vill tro att den heta bastun dödar Covidviruset. Jag läser på nätet, vill ha fakta. Läser att finska forskare anser att bastun inte dödar Covid. Du måste ha minst 60° inne i kroppen, och det får du inte även om bastun är varmare än 60°. Däremot hittar jag artiklar om att finländare dör i bastun, p g a kombinationen alkohol och het värme. Oj, ojoj!
Den här kvällen törs jag också bada, riktigt skönt faktiskt. 
Vi hittar lite smått och gott i vårt skafferi, bland annat en flaska bubbel, som kan bli gammal tror min man...men bara ett glas. Har ju läst om Finland och deras bastudöd. 😘 Jag kommer på hur vi kan förbättra vår utebastu, berättar för min man hur den kan byggas ut lite och bli så mycket bättre. Han lyssnar med intresse, det är ju ändå en bastu, och sådana förbättringar gillar han. 
 
När man lever som vi nu levt i 18 dagar, så blir det lätt lite enformigt, om man inte anstränger sig lite. Jag menar, att arbetet på jobbet på veckorna gör att helgen känns så mycket mer värdefull. Jag har ju jobbat via datorn hela veckan som varit, men hemma. Inte samma sak som att göra det på jobbet, det fungerar absolut. Saknar dock mänsklig kontakt. Min man ja, men jag behäver träffa fler människor än honom för att få större perspektiv på livet. Han är hur intressant som helst, men i 18 dagar...
Skafferiet bjuder på en hel del överraskningar, som denna som jag fick i present då jag fyllde år av Stina och Bitte. I frysen hittar vi oxfilé. Hm, något gott ska vi väl lyckas fixa av detta. 
Att steka är inte min grej, så det gör min man. Jag fixar tillbehören och dukar. 
Biff Rydberg fick vi till. Senapskrämen var så god. Den gör du av vispad grädde, Dijonsenap, riven pepparrot och lite salt och peppar samt en liten pyttenypa socker. Vinet, var helt galet gott. 
 
Kontakt med världen förresten, Agneta en vän från min ungdomstid i Kiruna och även här i Luleå, speciellt de första åren både hon och jag var nya här, ringer. Vi pratar länge om livet, så skoj. Bitte skickar SMS och vi messar. Mamma ringer och vill veta hur vi mår. Min svägerska Anita ringer och vi pratar om allt spännande i världen och om min soffa som jag beställde för väldigt länge sedan, och som inte levererats än. Den ska till Riksgränsen och det är ju ett projekt i sig, att få dit den. Uppskattar att världen utanför vår bubbla gör sig påmind, och det ger mig lite av det jag nu saknar här i vår lilla värld. 
 Vad ska vi hitta på i dag?
Jag har lite jäst i kylen, vår hyresgäst som heter Lucas han med (vår yngsta son heter också Lukas), frågade om han skulle handla åt oss.
Det fick han såklart, och jag bad honom köpa jäst, kan alltid vara bra att ha hemma. 
 
♥ Maria
 

Kommentera inlägget här: