Julen vara än till...
Nej, julen varar inte fram till påsk, inte för mig! Jag är less på alla tomtar nu. I november såg jag ljuset i advent, såg fram emot allt med jul så himla mycket. Om jag inte minns fel, så började jag adventmysa redan veckan innan första advent, lite mys blev det i alla fall då. Nu vill jag leva sundare, äta nyttigare och träna mer. Plockade bort några tomtar när jag städade i dag.
I går kom det massor med snö = snöskottning = träning.
Innan jag städar bort allt, lite bilder från dagar som passerat. Äppelglögg som jag fick av Bitte, så god. Vi satt och smuttade på den och såg en film i går kväll.
I går kväll innan glöggen skjutsade jag vår lillkille till tåget. Jag övertalade honom att åka tåg tillbaka till Sollentuna, eftersom flygbiljetterna var dubbelt så dyra just nu. En natt på tåg är väl ändå ok, sa jag. Du kan ju hänga med kompisar nästan en hel natt, då måste en natt på tåg gå hur bra som helst.
Tåget kom in på Stockholms central närmare fem timmar för sent. De var ju trist i och för sig.
Jag saknar den här killen så fort att åkt, en vecka gick alldeles för fort. Han är full av energi och sprider glädje där han är samtidigt som han har så spännande, djupa tankar om livet och allt som hans liv kretsar kring.
En annan spännande vän är Lotte som kom förbi i dag. Vi delade också djupa tankar om livet och sådant, medan vi drack te och fikade, fikade just det. Det tenderar att bli lite för mycket av det goda, så snart, typ i morgon börjar jag städa i mitt gottande också.
Sällskapsspel är ju skoj, i dag vann jag och mannen när vi spelade med Joel och Lovisa. Vi kan ju ha haft viss fördel i just detta spel, "När då då?" p g a vår ålder.
Efter spelet hittade jag en chokladask jag nästan glömt att vi hade. Den från Cecilia Nordstöms chocolates.
I kväll ville alla ha julte. Jag kokar en kanna full och dukar upp medan vi ser på Stig Helmer när han golfar. Lovisa stickar under tiden, det sprutar fram alster efter alster från hennes stickor. Efter filmen berätta hon om hur livet var för hennes mormor som ung under andra världskriget i Frankrike och för hennes morfar i Prag. Vi lyssnar och förundras över allt de hemska de fått vara med om som unga mitt i brinnande krig och samtidigt fanns där också glädje i en komplex verklighet.
Oj, så gott!
Till sist i kväll; en bild av lille Hugo 💖 från hans första julafton. Han myser framför elden ute med Lukas i Lukas första vinteroverall och Lovikkasockar som Frida fick då hon var lika liten. Jag blir så glad när saker och ting återanvänds.
♥ Maria