Onsdag, förvaltningsdag och sedan kalas.
I går hade vi vår första Rektorskonferens efter sommarens soliga dagar.
På förmiddagens fika pratade vi höns och ägg. Petronella har en massa höns som förser henne med ägg varje dag. Visst hade det varit lite skoj med höns och goda ägg, men allt sådant kräver tillsyn. Just nu kan jag känna mig väldigt fri att
göra vad jag vill, när jag vill utan att behöva ta så mycket hänsyn till någon annan eller något annat. Rätt skön känsla, samtidigt som jag kan sakna tiden då huset var fullt av barn och legobitar. Huset var betydligt mer levande då än nu.
Det tar lite tid att vänja sig vid tvåsamheten efter att ha varit fler än två i hemmet i 36 år. Men höns, nja jag vet inte, jag tror vi ska vänja oss vid friheten istället för att skaffa oss nya ansvarsområden.
I går firade vi i alla fall Frida. Det var ett tag sedan vi sist var förbi hos dem, och nu hade det hänt en hel del i projektet - göra ett hem av ett hus.
Jag gillar de här 50-tals dörrarna. De gröna skåpet passade bra här i hallen.
Frida med stora magen. Nu är det inte så många veckor kvar, eller kanske de längsta - tyngsta veckorna på hela graviditeten.
Så fint med gardinerna som Otto hade i sin lägenhet tidigare. De passade perfekt här tycker jag.
Jag fick goa kramar av Axel som jag längtat efter i flera veckor då han både hunnit med en helg i Riksgränsen med sin mamma och färdigställt ett hus i Lövskär med sin pappa. Samtidigt som han börjat i ett nytt fotbollslag och
på en ny skola, hej o hå.
Gustav, Madde och barnen var också med och firade Frida. Vi pratade en del om deras erfarenheter av att vara föräldrar till barn i skolan nu under Coronatid med alla restriktioner vi har. Inte lätt, att bli trygg som förälder
när vi ska hålla avstånd, och samtidigt skapa goda relationer med föräldrar som knappt får komma in på skolor och fritidshem. För även om vi tar emot barnen utomhus, behöver föräldrarna få veta hur dagen varit för deras
barn. Kommunikation och en förståelse från båda håll, både av vikten av distans samtidigt som pedagogerna inte får glömma bort att speciellt nya föräldrar behöver få veta lite nästan varje dag om hur deras barn har
det på skola och fritidshem.
När jag sökte bilder på våran Frida hittade jag en gammal tidningsartikel med henne i en låda hemma.
Det här var då, när hon bodde i Umeå och pluggade där. Lite nostalgi, minns hur skoj det var att få åka dit ibland och hälsa på henne. Hon hade en fyrarums lägenhet som hon hade kontraktet på och hyrde ut två av rummen
till andra studenter för att fixa hyran. Vi lagade massor med mat då vi kom dit och dukade upp för alla som bodde med Frida. På kvällarna hade vi intressanta samtal med dem alla om livet. Lukas som var liten då
satt med och lyssnade med stora öron om sociologi, psykologi och annat intressant som tjejerna pratade om med oss. Livets skola...
♥ Maria