Residenset
Här bor landshövdingen, numera Sven-Erik Österberg med fru.
Det var två sittningar, och jag valde den senare, som vi skulle ha hunnit till i god tid om inte Lukas match hade blivit så dramatisk. Viktor åkte i hop - blev tacklad av en motspelare så han fick hjärnskakning och fick åka i väg till sjukhuset med ambulans. Så otäckt det är, när en spelare blir liggandes på isen, hjärtat stannar känns det som och alla håller andan. Jag hoppas att Viktor mår förhållandevis bra idag. Vi vann matchen mot Modo till sist, hur som haver. 
En del hade till och med hunnit fika klart då vi kom.
Det vad sång och musik, prat och glada skratt. 
Och där var Norrbottens luciakandidater och sjöng så fint. Och jag fotade Maria igen. I går var sista dagen för att rösta och till helgen kröns årets lucia ute på Hägnan.
Värdparet, landshövdingen med fru! 
På ett residens finns en husfru som har ansvaret för allt praktiskt kring bjudningar av olika slag. Här är hon.
Jag gissar att det är hon som bakat allt gofika.
En kungatavla så klart, vad annars i ett sådant hus som detta. Oscar I
Ett roligt påhitt, tycker jag att få komma på adventsfika till residenset.
Vi blev väl omhändertagna av Lukas lagkompis mamma Anneli som arbetade här dagen till ära.
Min man berättade varför vi var så sena, om att Viktor fått åka ambulans osv. Sven-Erik och hans fru berättade att de hade sett en NHL match i New York för två veckor sedan. Där var det nästan inte en tackling sa de, och det var ju tvärt emot vad jag trodde?! Sedan frågade min man om landshövdingen jagar älg, vilket han gör. Vi pratade om älgar och vargar, vargar som är ett problem för jägarna där Sven-Erik jagar. Och så pratade vi om inredningen i huset från 1852 :-)
Skåpet, ja det är ett skåp och nästan nytt sa landshövdingen. Sedan frågade jag om soffan, som jag någon gång hört skulle ha tillverkats för ett kungabesök i Sunderbyn då residenset låg här.
-Kom ska du få se, sa landshövdingen och så visade han mig den här fina soffan som står i det Oscarianska rummet.
-Det måste vara den här, den kallas för landshövdingesoffan, sa han.
-Vem vet, det var ju så länge sedan residenset låg i Sunderbyn, men visst kan det vara den jag hört talas om. Fin är den ju i alla fall.
Det måste vara lite speciellt att bo i ett residens, sa jag. Och det tyckte också landshövdingens fru.
-Här är det alltid folk som kommer och går. Man är inte så privat i ett sådant hus, sa hon. Och det kan jag förstå.
Tavlan i bakgrunden är ursprungligen en fransk tapet från 1800-talet.
Klockan var mycket och trots fikat så började några bli väldigt hungriga. Vi tog en sväng förbi Artic Thai och köpte med oss mat hem, så fick det bli efter en intensiv dag som började bli kväll. Jag rusade iväg på mitt Tabatapass för att förbränna lite fikakalorier och helgen var till ända.
♥ Maria