Torsdag igen
Förstår inte riktigt hur snabbt den här våren rann i väg, det är inte många skoldagar kvar innan vi har sommarlov, igen!
Onsdagens teamsmöte, och nu är vi så vana vid dessa möten så man har nästan glömt bort hur livet var innan teams.
Helgen gick lika fort som den här veckan, och helgen var sagolik. Jag inser att det nog hinner bli augusti innan vi hinner till Riksgränsen igen.
Söndagsfrukost, saltat renkött ville Lukas ha då han kom hem, och för att inte riskera att bli utan hade han ringt sin far och bett honom spara kött åt honom. Pappan hade sparat såklart.
Efter en lugn frukost, alltid en lugn frukost då man är ledig, så städade vi järnet. Allt packades ihop, och sedan fick vi ge oss av för den här gången.
Lite sorgligt, att lämna det här, men det kanske är just därför det är så skönt att komma tillbaka hit varenda gång. Att längta efter något är en del av allt.
Jag vill ha en ordentlig altan här, men det vill inte övriga i familjen. Vill oc h vill, de vill nog inte bygga den antar jag. Jag funderar på om jag skulle fixa att bygga en själv, och det tror jag faktiskt. 😜
Nåja, vi kom till Kiruna i tid för att Lukas skulle hinna med flyget till Arlanda. Saknar honom så fort han åkt. Ja, sedan hade vi en del timmar kvar i bil innan vi var hemma. Det är värt varenda timme i bil, att få några dagar i fjällen.
♥ Maria