Kiruna, innan jag fortsätter norrut

Skönt att få resa iväg en helg med känslan av tillfrisknande i kroppen. Förra helgen var jag trött, hade ingen energi och de var en signal jag nonchalerade då. Mycket riktigt var det ett tecken på att jag skulle stannat hemma och legat under täcket men sådan är inte jag, ibland motar jag bort de som håller på att bryta ut genom att gasa på, andra gånger faller jag tungt. Vilket jag gjorde. Det var då, för en vecka sedan. 
Nu är jag här igen. En natt och två dagar i Kiruna innan jag fortsätter mot norr.
Traskade från Nya centrum upp på berget där Gamla stan, det som finns kvar på stadiga grunder, ovan och intill på berget som göder moder Svea. En stolt spillra av en vacker stad, Stoltheten finns kvar, gudbevars. Det som byggdes av gediget verk, med höga ambitioner kämpar, 
Här i en del av det nya ser det ändå ok ut, med några av alla den gamla stadens unika byggnader som ska vänja sig vid mer kyla och mindre utrymme. 
Kyrkan står på en höjd vilket passar den väl. Det finns mängder med vackra gamla arbetarbostäder kvar i Gamla stan, hoppas, hoppas att de flyttas till en annan höjd och inte ner på myren. 
Här hos min bror blev det en kopp te på eftermiddagen efter min promenad. Solen sken och värmde. Lite vind men i lä var det skönt. 
Middag i går, så spännande då Kajsa är kock. 
Hon hade köpt två olika vita till fisken som tillagades. Vi valde Riesling denna gång, 
Oj så gott!!! 
Vi såg på  vänner, 
Jag är sist i Universum,
att upptäcka den långköraren,
sa min brorsdotter. 
Ok, men nu vilar jag mig,
 på kvällarna med att 
följer dessa karaktärer. 
Någon är ju alltid sist med något...
 
Maria
Kommentera inlägget här: