En vanlig onsdag

En alldeles vanlig onsdag, ledardag och besparingar. Nya arbetsuppgifter som ska göras innan den och den dagen. Gamla uppgifter som vi lyckats förtränga i några månader och nu lyfts de fram, och vi inser att okej, vi får prioritera om och stryka annat viktigt och göra det här som ibland känns som mindre viktigt. En redan fulltecknad agenda får oss rektorer att sjunka ihop i någon sorts uppgivenhet.
Vi stryker bort lite av uppgivenheten och tar lunch. Jenny tipsade om pastan med kräftor på Le Croissant vilket visade sig vara ett supertips. Så god, krämig och med lite sting i. Vi uppmuntrade varandra och försökte glömma lite av förmiddagens tusen ton av frustration,
 Det blev en eftermiddag som blev sååå mycket ljusare, eller ljusare...i alla fall blir man klokare och effektivare då man tar tag i saker tillsammans än om man ska rådda i allt ensam. Vi vimsade in oss i problematiken kring GDPR i någon timme och vårt juridiska stöd Maria fick nog en svettig stund med oss.
 
Mellan lagparagrafer och kommunalaåläggande såg jag vad klockan var och skyndade mig i väg till skolan för en arbetskväll med en energisk skara pedagoger och en lika entusiastisk skara föräldrar som verkligen var taggade på att göra skolan och skolgården sommarfin.
Lekstugan som vårt elevråd fått processa fram under läsåret, tillverkad av Byggprogrammet på gymnasiet levererades. En och annan förälder tog genast tag i målningen av den. 
Så fint, att ha föräldrar som ser vitsen med en sådan här aktivitet trots att det var eftermiddag och alla hade jobbat en hel arbetsdag innan. Det målades och putsades överallt.
Oj, oj oj...vad händer här?
Agnes, yngst av personalen på skolan tog på sig uppdraget. 
 
-Varför kanske någon undrar, varför ska personal och föräldrar arbeta med sådant på en kommunal skola?
 
Enkelt, en pedagogisk och psykologisk medveten tanke om att barn som ser att deras föräldrar och deras lärare tillsammans jobbar för att hålla miljön på skolan både trevlig och fräsch gör att de själva blir mer aktsamma om den i vardagen. 
 
Bonus som en av mammorna sa, medan hon målade;
- Vi lär känna varandra, vi föräldrar medan vi gör ett jobb tillsammans för våra och andras barn. 
-Jag hoppas att ni gör det här till en tradition på skolan , sa hon vidare denna Cecilia.
 
När klockan var närmare kväll och det mesta var klart eller i alla fall bättre än innan sa vi tack och adjö till föräldrar och barn och satte oss i personalrummet för lite kvällsfika.
Jag tog med mig Lukas i all hast hemma och åkte vidare till min äldsta son med familj, för att fira Madde, hans sambo som fyllde år denna onsdag.
Delar av hennes färgstarka familj, bonuspappa Kenneth, mormor Iris och Maddes fina lillasyster Rebecka. Maddes mamma Barbro fick söva Olivia, medan vi fikade. Den här spännande familjen gav min onsdag stjärnströssel. Vi skrattade åt det ena och det andra och önskade Maddes mamma och bonuspappa en trevlig resa, de åker till USA i dag. 
 
Jag och Lukas åkte hem och tja, jag gjorde inte så mycket mer den här dagen. 😊
 
♥ Maria
 

Att komma i mål

I augusti startade vi tillsammans med gymnasiet  projektet "Entreprenöriellt lärande". För att få fokusera fullt ut på vad det här innebär, det som ska ske under det kommande läsåret, så gav vi oss i väg till Storforsen för ett internat i två dagar.
 
Det var precis som i starten av Vasaloppet, kaos. Det var några förundrade lärare som inte kunde förstå varför någon (läs rektorerna) bestämt att de skulle använda en del av sin arbetsplatsförlagda tid till just detta. Någon lärare var glad och kände sig utvald. Några undrade hur de i hela världen skulle hinna med att läsa kurslitteraturen. Så klart fanns det också några som såg det här som en spännande resa, något man ger sig i väg på och inte riktigt vet hur det ska gå till för att man ska nå målet för resan. 
 
Efter hand, när vi tagit oss tillsammans upp för den där branta backen strax efter starten, så såg alla raksträckan. Med hjälp av lite blåbärssoppa så fortsatte vi vårt lopp, och nu gick det lite lättare. Alla började förstå vad utmaningen innebar och vad det hade för uppdrag, och också vad som förväntades för att man skulle ta sig till mål någon gång i slutet av läsåret.
 
Besökt varandras lektioner, och efter det har de haft lärande feedback samtal, vilket varit inte bara roligt utan också otroligt lärorikt tyckte många.
 Kaarin Kivimäki och Mats Westerberg från LTU har varit med och utmanat oss under året. I går kom de på vår offentliga redovisning i Kommunfullmäktige salen i Bodens förvaltningshus.
Strax innan målgång, ett genrep. 
Rekvisita, för att förstärka orden som skulle fylla fullmäktigesalen alldeles strax.
Dynamiskt mindset - nyckeln till livslångt lärande!
De här lärarna fångade sina åhörare och fick dem att aktivt ta del av de som förmedlades.
 
Lärandet sker på samma sätt, oavsett vilken ålder vi är i. Att vara 10 år och sitta i ett klassrum eller 50 år i en fullmäktigesal är rätt så lika. Att bara lyssna för länge blir alldeles för enahanda och många tappar fokus. För att få någon att lyssna och lära, måste de få vara aktiva en stund då och då.  Alltså behöver föreläsare/ lärare vara kreativa och variera sitt upplägg.
Frågor till publiken, och sedan fick de svara genom att visa rött eller grönt 😊 
Grönt kort av vår skolchef och många till.
 
Så himla skoj, att så många tog sig tid och kom och lyssnade!
 
Några lärare från Byggprogrammet och Fordonsprogrammet såg det kollegiala lärandet de hade ägnat sig åt i det här projektet som en  framgångsfaktor och jämförde med de förmågor som företag vill ha hos blivande medarbetare. För i  många platsannonser söker man medarbetare som kan samverka.  
Nu hade vi, efter redovisningen hur som haver tagit oss över målsnöret, och det ska man fira. Alltså blev det en sommarbuffé från Garniz i Boden.
 
Målgång för den här resan och nu har vi nått ett delmål. En tredjedel av lärarna på båda skolorna har fått en grund att stå på, och ett gemensamt språk att anväda sig av då vi talar om lärandet.
 
Att förändra arbetssätt och förhållningssätt tar tid. Två, tre kliv fram och sedan ett tillbaka. Ungefär så går det till i livet. Att nå en varaktig förändring som till sist blir en skolas kultur kräver uthållighet, precis som i Vasaloppet. 
 
29°varmt i Boden den här dagen och tydligen hade vi det varmast i hela landet, ingen dålig dag precis.
Några få veckor till, sedan vilar vi oss lite, innan vi kör i gång igen i augusti, tjohoo!
 
♥ Maria
 
 
 
 
 
 
 
 

Morsdag i dag

Men vi börjar med gårdagen, innan jag berättar om min morsdag ;-)
Vi hade äldsta sonen med familj på middag i går.
Ett tips, om ni gillar tryffel - tryffelsalamin som jag köpte på Coop i Boden var riktigt smakrik och god. En ny ost, Delicé Bourgogne tyckte alla om, den köpte jag på Coop Storheden. 
Vi grillade lax på spett som legat i en mumsigt god marinad i går. Jag har lagt ut receptet här tidigare, men kan göra det igen om ni vill?
Att läsa för mina barnbarn gillar jag och i går fick jag till en lässtund med Olivia. Vi läste samma bok tre gånger på begäran av madame. 
 
Hon ville inte åka hem, men när hon fick ta med sig Petssonboken från vårt "bibliotek" gick det bättre. Fyra barn och en bokälskande mamma blev många barnböcker till sist. Nu är ju en del av dem nästan sönderlästa, andra kaserade efter många lästimmar. Men en och annan har vi kvar i vår bokhylla.
Olivia är en tuff social madame. Här var hon precis på väg hem, då hon kom på att hon måste hälsa på våra nya grannar som flyttade in för några veckor sedan. Pappan tyckte nog inte att hon behövde göra det just då, så han skyndar efter...
 
 Axel kom med blommor i en smutisg liten hand från vår äng nedandför vårt hus.💕💕💕 
Sedan la han sig ner för lite vila och speltid innan hans pappa skulle hämta honom för en helg med hans familj.
 
Morsdag i dag!
 
En hyllning till alla mammor som kämpar för sina barn, ibland mer eller mindre ensamma!
 
Den här dagen, en  vacker dag!
 
En fin blomma från äldsta sonen, hälsningar från de övriga barnen och svärdöttrarna. Kanske kanske tårta innan kvällen, vem vet😜blir det ingen får jag väl tänka att det kan vara klokt att inte äta godsaker varje dag.
 
Själv ringer jag min mamma idag och köper något fint till henne tills vi träffas nästa gång bara för att jag vill det.
Jag ska nu fixa lite i min trädgård innan jag lägger mig i solstolen med en bok, för att jag tycker jag är värd det!
 
♥ Maria