Kanske tuffaste turen i år...

Att gå på tur till Låkta fjällstation är en rätt så jobbig tur, beroende på väder och vind.
Den här tiden på året är det viktigt med kalla nätter om man ska ha något så när bra skidföre på dagen. Hade mina tonåringar kommit i gång på morgonen i god tid, hade nog turen blivit lite lättare.
 
Lukas skulle absolut åka till Låkta den här morgonen, stora snöflingor föll och sikten var den sämsta. Det tog dock väldigt lång tid innan alla hade ätit sin frukost, packat sina ryggor och hittat sina kläder. Till sist var vi på väg, jag lite tveksam på grund av vädret.
 
Lukas och Lovisa är ju 18 år och vältränade om något. Jag försöker träna och älskar att åka skidor, ändå så fick de vänta på mig i uppförsbackarna.
Som tur var är de två empatiska ungodmar som såg till att jag inte blev ensam. Efter en km eller något sådan slutade det att snöa, och vädret blev riktigt fint.
Sista backen upp till Låkta fjällstation, tungt, tungt. Nu är det bara vetskapen om den goda våfflan som får en att ge det sista man har av ork 😝.
-Gissa om man är nöjd med sig själv då man till sist är här!
Ordning och reda.
Våfflan, ååå så gott!!!
Att ta sig ner utan slalomskidor är ett äventyr i sig, och här uppe var det väl okej, men...
När vi åkt ner i några kilometer, blev det helt galet. Genomslag och skidor som bara sjönk en halvmeter eller mer ner i snön. Först skrattade vi, efter tionde kraschen var det inte roligt längre. Jag vet inte hur många vurpor vi gjorde. Ett under att ingen bröt ben, armar eller skidor. Till höger Lukas, som hamnade helt på tok. 
 
Alltså, om man kommer i väg tidigt på morgonen är det skare, och man hinner hem innan dagens solsken gjort snön till solvarmt smör, alltså är det inte lika jobbigt. Min son och hans flickvän sa dock efter turen att det inte var så jobbigt ändå, men där har vi olika åsikt. 😜
 
♥ Maria
 
 
 

Vårt nymålade kök

Vårt nymålade kök!
 
Jag är supernöjd med färgen, med den nyans av vitt som jag valde. Den kommer inte till sin rätt här, eftersom det var kväll när jag fotade. 
 
Det är otroligt hur mycket man orkar när man vill något. Målet för oss var att slippa kaoset hemma, efter en månad utan kök, nästan. Klockan var närmare 20.00 när jag äntligen kom hem efter kvällsmöte på jobbet och annat som jag var tvungen att fixa innan jag åkte hem.
 
-Ska vi, sa jag och såg på min man med bedjande blick...
-Okej, sa han och flög upp ur fåtöljen han satt sig i.
 
På två timmar var allt på plats, nästan. Tungt, att bära våra möbler utan att skråma nymålade golv. Tur jag lyfter lite vikter på passet jag går på två gånger i veckan ;-)
 
Lampor ska upp, en elektriker väntar vi på, och lister och fönster ska målas. Men nästan allt kom på plats. Lite oense var vi om kökssoffan, jag tyckte det var luftigare och finare utan den, men det tyckte inte mannen. Det är den bästa möble vi har sa han och tjurade, så då fick den sin gamla plats igen.
Lampan, från vardagsrummet passar faktiskt riktigt bra här. Två hade kanske varit bättre i ett stort kök med ett långt bord som vi har. Men så här långt så får det duga med en och den här lampan passar inte lika bra tycker jag att hänga på rad. Den här modellen passar bättre att hänga i olika höjd intill varandra.
 
♥ Maria
 
 

Avslutar det som påbörjats, och planerar vad som ska komma...

Så här ser den här tiden på året ut för oss i skolan, vi avslutar och vi planerar för nytt, samtidigt.
Lundbäcks inredningar, bjöd in till inspirationslunch en dag.
Fina möbler, men inte så mycket nytt och inte lika intressant som det varit tidigare. Men några guldkorn hittade vi till vår skola. 
En scen till våra elever på skolan som älskar att få uppträda med sång, tal och annat skoj. Det här var en minivariant av orginalet, och man kan få den så stor man vill. Hyllan i bakgrunden går att få i olika höjder, längder och i olika fäger.
Snygga nyanser, men alltid svårt med för mycket färg på inredningen när det gäller vår verksamhet, där eleverna ska vara de som står för fägren, inte möblerna.
 
Lundbäcks inredningar har Luleås bästa personal, med duktiga medarbetare som lyssnar på mina och min skolas önskemål och försöker lösa allt till vår belåtenhet. Inte lätt, jag vet ;-) men de är alltid sammarbetsvilliga och sugna på att hitta lösningar, vilket är guld för oss i vår stressiga vardag.
 
I dag väntar en eftermiddag med gymnasiets rektorer och lärare som deltar i samma projekt som oss om entreprenöriellt lärande och förhållningssätt. En bok vi läst tillsammans, som är sååå himla bra - Mindset : Du blir vad du tänker av Carol S Dweck. Har ni inte läst den så gör det!
 
Vi rektorer fick den av vår skolchef för några år sedan. Så jag har läst den, framifrån och bakifrån . :-)

 

 
♥ Maria