En hemlig fest i en hemlig lokal, i en rätt så hemlig stad...

Vilken spännande kväll, tjohoo!!!
Jag vågade inte fota utomhus, i fall att...men var har vi hamnat?
Vi välkomnades av superduktiga Kerstin som arrangerat hela festen. Vilket engagemang, allt genomtänkt, till och med en tydlig dresskod, som fick några att tveka - Kostym eller kavaj med udda byxa, klänning eller kjol och blus, snäppet snyggare än vanligt. Det tycker jag var skoj, att få klä sig snyggt en kväll :-)
Oj, så fint! Vackert dukat med linnedukar och vikta servetter.
Och vilket land vi är i, går inte att ta miste om.
Välkomstdrinken...ser farligt giftig ut ;-)
Jag delade taxi med denna tjusiga lady.
Och det här är vår taxichaufför, snygga Jenny, som skulle på samma fest som vi.
Och vid grinden där vi blev insläppta vid ett magiskt klockslag, kom Astrid cyklande, och snabbt bytte hon om till sin lilla svarta, som var så fin.
Och som pricket över i:et, en grymt snygg sjal, som jag gärna hade ägt. Den hade hon köpt i London så klart.
Jag hamnade också på ett foto :-) Min sjal åkte av, men här frös jag fortfarande lite eftersom kvällen var en aningen kylig och lokalen likaså till en början.
Något att tugga på, vilken tur! Superhungrig som jag var efter en vecka som går till historien när det gäller jobb. Typ 12 timmar om dagen, fast inte på fredagen, för nu var det fest, och det var ju tur för mig, så jag inte jobbar ihjäl mig. Jag skyndade mig hem i god tid för att hinna dressa om, ändå blev det stressig, nagellacket hade knappt torkat då taxin dök upp.
Stefan vår IT- chef i snygg kostym, -är jag på rätt ställe, tror jag han frågar.
Vår administrative chef Daniel och Elevhälsans chef Maria dök upp glada och förväntansfulla tillsammans med 
de här alltid så vänliga och hjälpsamma damerna Christina och Agneta.
Vårt juridiska stöd och tillika kvalitetsansvariga och glada Maria, från Kiruna kanske jag ska tillägga.
Och Gymnasiets verksamhetschef Vivianne i snygg klänning, och en gång Kirunatjej.En viktig detalj ;-) Jag fotade inte alla, eftersom någon inte ville vara med på bild, och då vill jag inte göra någon ledsen. Vilket innebär att en eller annan som fanns bredvid någon  inte heller hamnade på bild.
Och Bertil min chef, som jag faktiskt inte frågade om jag fick fota...men han är ju mediavan, så det bör ju inte vara någon risk att han blir sur på mig för att han hamnar här på bloggen ;-)
Carina, en glad och trevlig rektor som arbetat som lärare på mina barns skola en gång i tiden. 
Men nu ser vi genom fönstret att kvällens föremål för festen är på G!!!
Och där är hon, Maria vår skolchef som nu lämnar oss för att bli personalchef. Hitlurad av sin man Konny, en fredagkväll nyss hemkommen från Stockholm. Det kan inte ha varit lätt för Konny...
Och alla vi som tar emot henne.
Blommor och massor av fina, roliga och känslosamma tal till Maria. Vi kommer att sakna dig, en modig och handlingskraftig kvinna.
Maten, från Allstar i Boden, så god, lax, fläskfilé, goda såser och så gratäng till så klart.
Ann-Sofie, alltid så god och glad.
Jag hoppas att hon fick en fin dag i dag med sitt barnbarn på Leos lekland.
På en fin fest har man levande musik så klart. Och jag tror att alla kände igen musikerna. Det var låtar från förr som ljöd ut ur högtalarna hela kvällen och på dansgolvet var det fullt av dansanta damer och någon herre.
Väggarna var fulla av män i uniform som utstrålade makt och iaktog oss med stort allvar.
När trötta fötter vill vila sitter man ner, och där kan man bli sittande när sällskapet är trevligt.
Här hamnade jag med efterrätten och dessa snygga tjejer. Att renovera hus är något som de här tjejerna är superduktiga på, jag kanske skulle anlita dem här hemma???
Och lite senare satt jag här, och då pratade vi bland annat hockey, hur det nu kunde komma sig? Kvällen led mot sitt slut och när taxin med Jenny vid ratten och Annevi där bak var på väg, följde jag med, även om jag var riktigt sugen på att dansa lite när jag såg alla som studsade lös på dansgolvet till den härliga musiken. 
Tack alla ni som var där, en riktigt trevlig och mysig kväll som gjorde att jag var lite trött i dag, men glad i hjärtat.
 
 Tack Maria, för den tid du varit vår duktiga skolchef och lycka till med ditt nya uppdrag!
 
♥ Maria
 
 

Läslyftet

I höst ska alla lärare på skolan förkovra sig i språkets magi. Och varför alla, kanske någon undrar?
Språket har betydelse för lärandet i alla ämnen. Alla ämnen har sitt ämnesspråk och språk och kommunikation är alla lärares ansvar!
 
Så var de med det!
Denna kloka kvinna, Gunilla Molloy. Så många gånger som jag lyssnat på henne, och hon levererar alltid intressanta nya tankar inslagna i tidigare erfarenheter och forskingsrön.
Gunilla berättade att om en undersökning gjord på 40 skolor där eleverna vid 27 av dem inte fick tid till att bearbeta texterna som lärarna bad dem läsa. Och hon frågar sig, -Varför har inget hänt på 40 år!
 
Skrämmande, att vi fortsätter undervisa på de sätt vi själva blev undervisade på trots att forskning visar på bättre metoder. Gunilla konstaterar att undervisningen så som den var för 40 år sedan fungerade då, men det gör den inte i dag. För våra elever i dag lever i en annan tid med andra förutsättningar och möjligheter än vad som fanns då. 
 
Hon vill att lärare alltid, och då menar hon alltid reflekterar över följande;
-vad var läsutvecklande i det här arbetet?
-vad var skrivutvecklande i det här arbetet osv. 
 
Målet är att våra elever ska bli litterata, det vill säga utveckla sitt språk så att det blir ett verktyg i den fortsatta utvecklingen. Med språket som redskap tänker vi, kommunicerar vi och lär oss. Och ett rikt språk är en förutsättning för att vi ska kunna behålla vår demokrati.
 
Literacy, att man kan dra slutsatser, göra associationer, koppla det man läser till världen i övrigt och det man läst i andra sammanhang är definitionen av Roger Säljö.
Och där mitt bland alla rektorer och handledare hittade jag dessa två glada rektorer som jag gick rektorsutbildningen med. Vi åt lunch tillsammans och berättade för varandra om våra liv och vad som hänt sedan sist vi sågs, eller försökte i alla fall, för en lunch är inte tillräckligt lång för att man ska hinna med allt. 
Sent hemma med bussen från Umeå, och tidigt upp dagen därpå. Möten och möten och ännu en sen kväll, som avslutades hos dessa mysiga två, Ann-Sofie och Harry. Jag fick hålla den lilla fina killen i min famn och läsa en bok år honom medan hans mamma klippte mitt hår. Det gick hur bra som helst. Och sedan kom Harrys pappa hem och då fick han annat att pyssla med.
Dom har en fantastiskt fin utskit från nästan alla fönster i huset ut mot Luleälven.
Här på övervåningen.
Eftersom jag är lite fixerad vid fina badrum kunde jag inte låta bli att fota deras badrum.
Lampan i taket spred ett fint ljus och skapade spännande mönster i taket. Hela huset är så fint inrett med fina klassiska möbler lite här och var. Ann-Sofi är en barndomsvän till min dotter och har tagit hand om mitt hår sedan hon började på frisörutbildningen som 16-åring. Och det är tur för mig, som sällan hinner klippa mig på vanliga salongstider.
Klockan var nära midnatt när jag åkte hem och dimman sänkte sig över älven. En kväll då älvorna dansade över ängarna...
 
♥ Maria
 
 
 
 

Gillar Umeå

Jag tycker faktiskt att de norrländska kuststäderna har sin charm, var och en på sitt lilla vis. Umeå som har Umeälven som vindlar fram genom staden, med broar här och där. Perfekt för joggingturer, och helst på morgonen, för då orkar jag koncentrera mig bättre på det jag är här för. För i regel är det föreläsningar då jag är här, och att sitta och lyssna en hel dag gör mig trött.
Alltså springer jag oftast en runda då jag är här, ni ser bron på bilden, den springer jag över och in i Teg, som är på andra sidan älven och till nästa bro.
Annika och jag åt en god middag på Plectrum,som ligger inhyst på hotellet vi bor på. 
Friterad sötpotatis till de goda burgarna.
Och en trevlig servitör, vad mer kan man begära?!
 
Och en lite shoppingtur i Umeå är inte heller helt fel :-) Bara jobbigt att komma hem sent med sista bussen, gäsp.
 
♥ Maria