Storforsen

Ett par mil från Älvsbyn ligger Storforsen mitt i ingenting. 
Det finns liksom inget mer än skog, Pite älven och så denna dånande fors. Ja, och så hotellet förstås.
Vi var kring 30 spända och nyfikna rektorer och lärare från min skola och Björknäsgymnasiet som nu startar upp ett projekt som ska pågå under hela läsåret där 25 lärare ska utbildas till handledare i Entreprenöriellt lärande.
Att rita av varandra utan att få titta på sin hand, bara på den man ritar av. Skoj!
Det var lärare från alla olika program på gymnasiet. Bara det ett lärande för oss, i grundskolan. Att få ta del av deras vardag som ibland är väldigt lik vår, och ibland otroligt olik.
 
Vi har fått arbeta i par och träna oss på att föra samtal i dialogform. Vi har fått ta del av rollspel. Innan vi gav oss iväg hem i dag hade vi en planering med oss.
 
Elisabeth i ny klänning, så fin!
Efterrätten, godast dag ett. Laxsoppan vi åt till lunch dag två var godaste soppan jag ätit på länge. 
Solen värmde och vi satt ute på rasten och njöt till dånet från forsen.
Kakorna var farligt goda!
 
Det har varit tankevurpor och bekräftelser under dagarna, så nu tror jag att vi tagit ett kliv högre när det gäller medvetenheten om vad som är viktigast för att få till stånd ett lärande för livet.
 
När jag kom hem drog jag på mig mina träningskläder och sprang av mig allt stillasittande som lagrats i mina ben under två dagar. Så skönt! När jag stod i duschen trippade Maria in, och det var ju som tusen år sedan sist vi sågs.
Hon hade på sig lite nya smycken som kommit in hos henne på Klassik form.
 
Så mycket som hänt sedan sist, och medan vi drack te fick jag också veta lite om de senaste trenderna från Formex mässan. Sammet, dova färger och så en del nya vaser som hon köpt in. 
 
Kan det vara dags för en eller annan ny kudde kanske?
 
♥ Maria

Mina fina fastrar!

Så fint, att få besök av två spännande, roliga och söta fastrar!
Anna 82 år, och det kan man inte tro.
Helmi, 86 år och så fräsch!
 
Vi har pratat om inredning, antikviteter, kläder och annat intressant medan skymningen föll.
 
Vilken rolig kväll vi hade och jag hoppas vi får tid att träffas snart igen!
 
♥ Maria
 
 

Sommaren gav sig av, eller kom den aldrig?

Frida blev firad av sina morbror med familj, och vi åt tårta tills vi storknade.

Mys och tokskratt, då jag presenterade mina geniala ideér. Förstår inte varför ingen tror på dem?

Jag sa till min dotter att hon alltid "stirrar i sin mobil" då jag fotar henne.  Hon säger att det beror på att jag tar så dåliga bilder på människor, hon inkluderat. Okej!  Men då fortsätter jag träna mig på att fota människor så att jag blir duktigare på det!  :-) :-) :-) Skam den som ger sig!

Klockan var långt efter midnatt då gästerna traskade hem till sina husvagnar, och vi dukade av och gick och la oss. Det blev en skön natt och en lång sovmorgon, vilket jag behövde!

Sommaren, den var kort i år, och hösten verkar ha kommit med besked. På toppen av Vassitjokko ligger ett vitt puder av florsocker, ser det ut som. De första snöflingorna har redan fallit, Axel har tagit ett ofrivilligt dopp i Vassijaur och han var kall och blöt, då han och Frida kom tillbaka från deras utflykt med fika och allt som de inte hade hunnit med innan han "plurrade".

Jag har läst i kapp bloggar jag gillar denna förmiddag, plockat i hop, städar upp och bara tar det lugnt.  Allt i väntan på att  min man byggt klart för den här gången och vi drar i väg hem igen.

♥ Maria