När kylan kom...

I dag har vi haft en kylig dag, och kyligare kan det bli.  Just nu klockan 20.30 har vi -19°. I dag var det brandutbildning på agendan. Förutom allt viktigt man behöver veta om utrymning och olika risker fick vi släcka bränder.
Klädd i min antika dunkappa, duntäckkjol och uggs fick jag testa pulversläckare och den var effektiv. Jag ser ut som en gammal gumma, och det är jag ju, typ :-)
Ulrika fick också spruta pulver på elden. Tänk på ljusen nu i juletid, det är en vanlig brandorsak den här tiden på året. Jag har skaffat mig ljusstakar i mässing och andra eldtåliga material, sedan är ju elektronik en annan farlig sak och braskaminer som man eldar för mycket i. Braskaminer är inte till för att värma hus, då finns risken att huset blir alldeles för varmt fick vi veta.
I går fick alla pedagoger på min skola som undervisar i bild lite extra kompetensutveckling av Lena Norman. En uppskattad eftermiddag med fortsättning nästa tisdag.
Jag har så långa arbetsdagar just nu, och då är det tur att mitt kontor är fräscht och fint. Okej, lite stökigt kanske, men jag har prioriterat annat ;-)
I morgon ska jag göra lite julfint här om jag hinner, och plocka undan alla högar av viktiga kom ihåg.
När jag kom hem möttes jag av detta, en son som gjort upp eld i kakelugnen och låg och läste "Tisdagarna med Morris". Varför han hade mössa på sig och låg i kortkalsonger och läste, ja det var för att han inte hittade sina favoritjeans, när mamman inte var hemma. (De var i tvättmaskinen)
 
♥ Maria
 

Söndagen kom och snart...

Ja, snart är den här helgen till ända. Jag har inte börjat med mitt julpyntande än, ingen panik än. Det är upp till var och en - när vi startar, tycker jag. Förbud och sådant gillar inte jag, vill någon ha julgran året om, så är det ok för min del. 
Det var ett os av pepparkakor över hel vårt hus i går. Barnbarnen bakade så mjölet yrde och degen försvann i små magar mellan kavlandet av ivriga händer.
Morfar/Farfar är ju väldigt intresserad av hus, och att baka sådana har han gjort i många år, även om det nu var ett antal år sedan sist. I går satt han ivrigt och ritade ut mallar. 
Dekorera huset, fick de små göra. Några, eller rätt så många godisar försvann, bara så där...
Vi åt middag tillsammans, och jag testade att göra saffranspannkaka till efterrätt. Min familj tyckte om den, men jag var inte nöjd. Jag har ätit så goda sådana på Gotland och mina egna blir inte lika goda. Vad har gotlänningarna i sin som inte jag har?
 
Jag hoppas att jag kan åka till Gotland i sommar igen, då ska jag göra allt för att få med mig hem ett recept.
 
Julklappar, till mina småhjärtat har jag fixat klart. Kanske att jag lägger ut någon bild så småningom. De läser ju inte min blogg...
 
 
♥ Maria

"Att ha ett eget skrivbord..."

En bok jag aldrig glömmer helt är Märtha Tikkanens berättelse om henne själv i "Århundradets kärlekssaga". Läser i bloggen  "Att vara någons fru" en recesion av den boken.  Emmas som har den bloggen skriver om  Tikkanens bok och det fick mig att minnas hur bra den var. 
Bilden har jag lånat av Emma, från hennes blogg. I all debatt om kvinnor som blivit utsatta av män, är det här kvinnohistoria från 1970-talet och förmodligen mer eller mindre aktuell än i dag. Tikkanen har ett fenomenalt sätt att skrvia på och i hennes lek med ord växer en gripande, ibland humoristisk berättelse fram i form av en enda lång dikt. Läs den!!!
 
Att ha ett eget skrivbord är en önskan om mer än ett skrivbord...
Morgonstund, lite eftertanke medan tuggorna tuggas och tröttheten skjuts undan en stund.
Det här tunt skivade salta nötköttet är både Lukas och jag förtjusta i. Det påminner lite om vårt torkade salta renkött, och är väldigt salt och väldigt gott!          Finns på ICA Kvantum i Luleå ;-)
Lördagsmorgonen gryr och jag bestämmer mig för en hemmadag med allt vad det innebär. Tlill eftermiddagen kommer nog något eller några barnbarn hit för pepparkaksbak och mys.
 
♥ Maria