Firat Kalle 70 år!
Livet rinner i väg, som det brukar göra, men att våra vänner börjat fylla 70 år är helt galet, men himla fint ändå!
Vi har hängt i hop med samma vänner i så där 35 år eller mer. Flera av dem är från Kiruna precis som jag, någon från Malmberget som min man. Vi hade bott några år i vår by när byn börjjade växa, nytt byggdes runt om oss, och in flyttade en massa människor med små barn och barn på väg, precis så som det var för oss.
Bitte var kompis med Stina, som jag lärde känna på BB när vår Frida föddes. Då bodde ingen av oss i Byn, vi flyttade dit då Frida var 2 år. De andra kom allt eftersom med sitt pick och pack.
Göran och min man jobbade med varandra då, på den tiden.
I går började vi fira Kalle, som var helt ovetande om vad som skedde bakom hans rygg fram tills han klev in på restaurangen. Så 18.00 satt vi och alla, Lena och Kalles barn på den mysiga tapasrestaurangen Olé Olé på Kungsholmen.
Kalle är barndomskompis med Göran, de har vuxit upp i Kauppinen, en liten metropol strax söder om Kiruna. Innan vi lärde känna Kalle och hans fru Lena så var min man som på den tiden var runt 20 år, arbetskamrat med Kalles pappa Alexander i Kiruna. Ni hör hur allt flätas samman.
Nåja, vi var på plats en stund innan Lena och Kalle kom. Här Alex, Kalle och Lenas gemensamma son som bor på Kungsholmen, och Göran.
Johanna, Lenas dotter som i dag bor i Stavanger och som en tid i sin tonår var skötare på Fridas häst och brevid sig har hon sin bonussyster Sanna, Kalles dotter som faktiskt bor i Luleå. Skoj, ändå att en del blir kvar i sin barndoms stad.
Ingrid, som är lika gammal som vår son Joel och bor på Värmdö, hon är Kalles och Lenas gemensamma dotter och intill Lenas andra dotter Josefin, som också bor på Värmdö, och hon har gått i samma klass på Kråkbergsskolan som vår dotter Frida.
Olé Olé är en favoritrestaurang för flera av oss i sällskapet. 
De levererade godaste rätterna och kvällen blev varm och go. Vi fortsatte lura Kalle, eller rättare sagt försökte förvilla honom om att den här kvällen var själva festen för honom.
Baskisk cheescake till efterrätt.
Efterfest på vårt hotell.
Vi kramade alla och sa god natt så småningom. Låtsades som att vi inte skulle ses på länge länge.
Lite av vad jag skulle försöka få in i vår väska, innan vi lämnade hotellet i går förmiddag. Köpte en tröja på Bric a brac, min favoritbutik som ligger vid Mariatorget på Söder. Lite te, igen, men det är ju förbrukningsvara så att säga. En present eller två ligger i en av påsarna. Vi tog i alla fall pendeltåget till odenplan, smidigare än tunnebanan då man ska till vår yngsta son.
Vi mötte Ebba, Lukas flickvän som var på språng till sitt jobb. De kom ju hem på torsdag eftermiddag från Miami och var nog lite trötta än. Lukas jobbade hemma den här fredagen och jag kunde inte prata med honom för han var strängt upptagen med sitt jobb, så jag lämnade min man där och traskade in till stan ensam. Skönt ibland det med.
Fixade mina naglar´på en Drop in salong, dock med vanligt nagellack, vilket jag alltid väljer. Det blev lite ont om tid, och bara lite stressigt på eftermiddagen då vi nu skulle fira Kalle igen. Mer om det en annan gång.
Har inga planer för i dag.
Ska i alla fall förska få veta lite mer,
om hur Lukas och Ebba haft på sin resa.
Önska er alla en fin lördag!
♥
Maria