Så stilla, så tyst
Stilla är det, men helt tyst är det inte. Det blåser friska vindar och det hörs. Annars är det tyst och när vinden tar paus blir det tyst, vilket är så otroligt skönt. När jag traskar ut är det en frisk och härlig luft jag andas in. Pulsen går ner, vet inte varför men det är nog känslan av kravlöshet och att bara vara i nuet.
Alltid en vetenskap, att klura ut hur man förvarar allt utan att det blir rörigt. När allt är undanstökat blir det te.
Tänder alla ljus, kokar te, och häller upp i min nygamla kopp.
Det var de här fyra koppar jag budat hem, som min bror kom med till tåget. Hade inte tid att vänta tills han är här uppe. Vida och låga från Marimekko, jag har sneglat på dem länge och nu slog jag till. Behöver ärligt egentligen inte en kopp till, och min bror undrade var jag ska få plats med dessa. Jag har skapat plats i ett skåp här, tjoho!
Jag läste och bläddrade i mina magasin i någon timme medan mörkret föll. Duschade av mig tågdammet och kröp ner i säng och somnade nog på en gång.
Fredag...
Vaknade halv åtta, jisses!
Hårda vindar fortfarande och grått. Lite ont i halsen, inte bra.
Köpt nya vandringskängor, en investering för många år framåt. Mina Meindl hade jag i 20 år, och Haglöfs i kanske 9 år, minns inte riktigt. De här är precis som Meindl tyska och enligt försäljaren exakt lika bra. Vi får väl se, sköna är de i alla fall.
Måste ut och gå in dem.
Gick ner till sjön Vassijaure och traskade en stund längs stranden. När jag passerade campingen blev jag smått förundrad över de stora husvagnarna som finns nu. 9 meter verkade någon vara. Som en långtradare tänker jag. Vår husvagn vi hade en gång för länge sedan var om jag minns rätt 5.40. Typ hälften av vad vissa är nu. Och vi rymdes i den med alla fyra barn. otroligt ändå, sista gången vi var i väg alla med den, var en påsk här i Gränsen, och Lukas var fyra månader, frida 16 år. En blöt påsk då alla kläder var våta efter en dag ute, och de skulle torkas under natten, vilket vi gjorde i den lilla garderob som fanns i husvagnen där det var varmt. Efter den påsken sålde min man husvagnen, och sa aldrig mer. Men det fungerade ju bra, tänker jag så jag förstår inte varför han gav upp egentligen.
Lugna gatan än, men det kommer nog fler hit i kväll då helgen nalkas.
De byggs nya hus här, de kommer upp som svampar ur jorden.
Nu ska jag vila en stund så jag inte blir mer förkyld än så här, sedan ska middag lagas åt mig och min kusin som kommer upp om någon timme.
Ingen husvagn längre,
men den här lägenheten är grymt bra!
♥ Maria