Skolstart och lite annat skoj!
Vi längtar faktiskt efter eleverna, för vad vore en skola utan elever? Ingen skola alls. varför vill man arbeta i skolan, jo för att livet med eleverna är så spännande och mångfacetterat. Och nu har vi en tjusig elevtoalett, en av så där tio.
Tro det eller ej, men en av lärarna på skolan (har kanske haft lite långtråkigt på sommarlovet), för hon har varit här och skrubbat allt först, och sedan målat väggar och köpt en ny taklampa och en hylla. Nu är det skolans finaste toa.
Till sist, efter ett långt sommarlov var det skolstart än en gång, för mig alltså 😘, för en del var det första skoldagen någonsin, alltså för våra nya sexåringar. I personalrummet hade några lärare gjort fint med lite nyttigt och gott. 
07.50 satt alla taggade på vårt morgonmöte och gick igenom dagens schema än en gång.
Jag hälsade alla välkomna och sedan fick lärarna ta med sig sina elever till dagens aktiviteter. Någon började ute och andra i klassrummet. Själv har jag fortfarande inte mascara på mig. Har haft en ögoninflammation och nu fixar inte mina ögon smink, även om jag köpt min tredje nya för i sommar. Valde gula soliga byxor i den här dagen, eftersom jag hade svart klänning sista skoladagen innan sommarlovet, lite balans i tillvaron typ. Sedan har vi haft en kylig skolstart, en vanlig sommar ska det vara minst 20° varmt när skolan börjar, men inget är som det brukar längre.
Brukar skolstarten alltid vara varm och solig? Nja, kanske inte, inser jag då jag hittar en bild från en skolstart i Boden för rätt så många år sedan.
Så mörkt vi har nu på kvällarna. Ja, min man har skaffat sig en TV till vår punchveranda, jag säger vår fast han sagt att det är min hela tiden medan han byggt. För här ska han se på hockey är hans plan.
På torsdagskvällen öste jag på fram mot midnatt. Klippte in kanske de sista luktärterna, vi får väl se.
Vallmo som blommar för fullt fick också komma in.
Dukade på glasverandan inför fredagens middag med goda vänner. Förberedde och bakade så att det skulle vara lite mindre stressigt på fredag efter jobbet.
I dag när jag vaknade var jag lite trött, men skam den som ger sig. Efter frukosten har jag målat lister. Nu ska det blir helt klart vårt bygge, inget halvdant. Måste man verkligen vänta i 8 timmar för att få måla nästa varv? Jag vill bli klar, nu!
Hittar en bild från en solig varm dag i början av augusti.
Det var en av mina finare arbetsdagar innan vi drog i väg till Fjällen. Då hade vi bland annat planeringsmöte här, på finaste uteplatsen. Ett möte om hur vi ska fortsätta vårt arbete med värdegrunden. vilket vi påbörjade för tre år sedan, men nya stjärnor kommer, andra har gått och ibland vet man så väl hur det borde vara men man handlar utifrån sina omedelbara känslor.
På bussen upp till Björkliden startade vi årets arbete, en del ska sedan appliceras på eleverna, i deras process på vägen mot vuxenlivet. . 
Man behöver tid, att låta låta tankarna fara fritt, lyssna på varandra, tänka och reflektera innan man når konsensus. Sedan behöver man repetera det man kommit fram till, och då kan det ibland kännas som man startar på rutan ett om och om igen. Men repetition är kuskapens moder. Viss kunskap är svårare att ta till sig än annan. Jag tänker att det tar tid, olika lång tid för olika personligheter, innan man äger kunskapen oavsett vilken kunskap det handlar om.
♥ Maria