Söndagsstök

Att göra undan saker ger energi. Jag var på ett föreläsning där vi fick lista saker som vi bär med oss från vår barndom, sådana "säg" som format oss på något vis. Min mamma brukar säga sådant fortfarande som jag förstår att jag har blivit präglad av.
Här är ett litet urval av tusen saker som hon lever efter, mer eller mindre:
 
"saker du kan göra undan i dag ska du aldrig skjuta upp till morgondagen"
"den som äger problemet tar hand om problemet"
"har man skaffat barn ser man till att ta hand om dem"
"barnen ska alltid gå i första hand"
"mat är det sista vi sparar på"
 
Jag kan räkna upp massor av mammas ledord. Förmodligen är en del av dem sådant hon fått med sig från sin barndom, och kanske sådant som hennes föräldrar fått med sig från deras föräldrar osv. Jag trodde nog inte att de betydde så mycket som de faktiskt gör, allt det där hon sa och sedan också lever efter. 
Jag köpte hjortron av gulliga Mia i somras. De har legat i frysen sedan dess, men i går valde jag att koka sylt av en del av hjortronen. Så skönt att ha gjort det. Där finns en del i mitt arv, att göra undan saker istället för att skjuta fram det. Lite motsägelsefullt, ja, jag gör inte alltid allt på en gång så som min mamma gör. Men jag känner ett visst krav på att gör det så fort som bara den, annars stjäl det energi. 
När allt var klart var jag full av ny energi. 
Jag hade huset fullt av barnbarn på söndagen, och som vanligt var de sugna på våfflor. Det har blivit en grej då de kommer, att få våfflor med sylt och grädde. 
Men innan våfflorna var det härj ute i snön. Så himla skoj för alla barn med vit fluffig snö. 
Det snöade hela dagen och nästan hela natten, tror jag i alla fall. 
 
Ledord, ja min pappa sa också en massa, men helt andra saker faktiskt. När jag kom hem och var arg eller irriterad över hur någon kompis betett sig så frågade han mig hur jag hade betett mig innan, vilket gjorde mig konfunderad och fick mig att börja reflektera över mitt eget sätt att vara. Hans absolut enda nej, som inte ens gick att diskutera var min önskan om inköp av en militärskjorta från HM. Det var mode i början på 1970-talet att ha på sig amerikanska militärskjortor, i alla fall bland barn i mellanstadieåldern och tidiga tonåren. Budskapet från min pappa gick inte att misstolka, tydligt sa han att hans barn inte skulle vara reklampelare för USA:s kulturimperialism, om krig i Vietnam och annat hemskt. Det blev en föreläsning istället för ett inköp. Jag fick köpa i stort sett vad jag ville för kläder men inte ett enda plagg med "stars and stripes" på. 
 
Vad har präglat dig och vad har du med dig för ledord i ditt liv?
 
♥ Maria
 
Kommentera inlägget här: