Vårt rus
I år blev det inte något Vårrus på Udden i Luleå. Istället har vi haft vårt eget, några hurtiga från vår skola.
25° varmt och klockan hade passerat 17.00 då vi taggade igång.
Jag började med att gå, men kunde inte hålla mig utan sprang trots min hälsporre. Det gick bra hela rundan faktiskt. Oj så jag mådde bra av att få spring, hela rundan var ren njutning. Spåret med bark var grymt bra och mjukt att landa i. Man passerar älven och det friska svala vattnet hägrade. Hade varit ljuvligt med ett dopp, men jag hejdade mig.
Passerade skylten på väg mot mål...
Ingen hade ätit middag, och Vårrus innebär picknick, alltså hade vi med oss så goda kycklingmackor från Sött och Salt i Boden. 
Marianne kom på den geniala idén, att vi skulle ta oss över vägen till Havremagasinet där en det gick fint att sitta och äta. Medan vi åt förundrades vi över alla dessa timmar som massor av kvinnor i vårt land virkade mängder av dessa dukar.
Kvinnokraft!
Solen värmde och vi kände oss duktiga efter vårus À la Covid-19.
Enda nackdelen med denna löprunda för min del, är att jag har så grymt ont i dag i min häl. Inte bra.
I kväll sätter jag mig på tåget, för ett nytt städprojekt, oj oj oj, känns nästan lite scary...
♥ Maria
Så duktiga ni var/är. Låter som ni haft en fantastisk dag trots inställt vårrus.