Många mil i bil
På lördagsmorgonen var vi lite trötta, jag och min son. Men skam den som ger sig, vi skulle ju packa bilen med alla hans saker, städa det sista och rulla i väg norrut. Sagt och gjort, ett nytt race och när vi var så gott som klara med allt kom Lukas hyresvärd in och bjöd oss på brunch. En skänk från ovan, tack snälla R-M!
Så gott!
Lukas kommer tillbaka hit i augusti. Två månader hemma och jobb här, sedan ska han tillbaka till Sollentuna. Allt blev klart på fredagen då han signade kontraktet med Sollentuna hockey ett år till. Boendet får han behålla för att hans hyresvärd tycker om honom, och han tycker om dem, så himla fint!
Sen eftermiddag ramlade vi in hos vår mellanson Joel och hans flickvän Lovisa i Umeå. De höll på att förbereda middag för oss, oj så fint!
Lovisa fick sina försenade presenter och vi åt en god middag.
Lukas somnade mot sin storebrors axel. Fint att se dem så här 💖 Under många år var det Joel och Lukas som bodde hemma med oss då våra två äldsta barn flyttat hemifrån. Lukas har många gånger sagt att han har fyra föräldrar och en brorsa. Men i påsk då han var hemma några dagar sa hans kompis Alfons som inga syskon har, att det kunde vara jobbigt att vara enda barnet, för föräldrarna har sådan koll på en då. Lukas kontrade med att han har det jobbigt som har fem föräldrar. Jag konstaterade då att Joel uppgraderats till förälder han med och kände den där omedelbara lyckan man kan känna ibland över att jag fick de barn jag har, vilket inte är en självklarhet för alla, att få barn menar jag.
Samtidigt finns det många barn i vår värld som inte har någon som ger dem den kärlek och trygghet som borde vara en männsklig rättighet.
Barnen, glädje och bekymmer för resten av ens liv...
♥ Maria