Sångogram

Axel ville sova över, vilket är skoj. Det kommer förmodligen en tid då varken barn eller barnbarn har tid med mig. Lite så känns det med mina närmaste gamla, så som min mamma. Jag har tid, ibland i alla fall, men vågar inte åka till henne nu. Väntar tills myggsäsongen är över för då kan vi sitta ute utan att behöva bli ihjälbitna av alla otäcka flygfän. I vår stad, Luleå och Sunderbyn bor det två superfina kvinnor som alltid sjungit och spelat på sin fritid. Nu i Covidtid har de levererat "Sångogram" till äldre på beställning,  oftast från deras barn. De har åkt runt hos gamla och sjungit på deras gårdar, så de kunnat stå på balkongerna och lyssna. Jag frågade dem, eftersom jag känner dem sedan länge om de tänker göra en turné i länet. 
 "Sången är din"
 
Det gör detta ideelt, men ett bidrag är alltid välkommet med tanke på resan och så vidare.
 
Samhällshjältar!!!
 
-Ja, kanske lite längre fram svarade de mig i april. Och nu är de hos min mamma och sjunger. Mamma blev så överraskad och glad, och hon bjöd snabbt in halva byn till sin gård i dag. Jag hade gärna varit där, men som sagt var. Glad för mammas skull i alla fall. Bilderna fick jag av gulliga Ida, som vuxit upp granne med min mamma och som numera bor i Kiruna. Tack snälla Ida, som fixade så fina bilder!
Till frukost ville Axel ha våfflor.
-Okej, då får vi fixa det sa, jag. Snabbt hade Axel fixat allt, men sylt var det lite ont om. I frysen hittade jag en påse hjortron från i fjol, alltså dags att göra något åt dessa superbär. 
Jag gjorde allt enligt konstens regler så att säga. Kokade bären, la i socker och kokade upp. Kokade sedan burkarna, så de blir sterila, bildas nämligen inte lika lätt mögel då, har jag hört. 
Herre gud så enkelt det är att ha nattgäster, de dukar och fixar frukosten åt mig, tjoho!
Axel hade på sig armbandet han fått av sin kompis Harry, så gulliga de är, de här killarna. 
Jag ville cykla till Hägnan men det ville inte Axel, han ville till en lekpark i Gammelstad, och så fick det bli. Sedan fick vi bråttom hem, för Axels farmor ringde och sa att han får följa med ut på havet i deras båt om han vill, vilket han så klart ville. 
 
Så nu fick jag lite ensamtid helt plötsligt som jag inte hade räknat med. Ska försöka fylla den tiden med något...eller inte. 😜
 
♥ Maria
 
 
Kommentera inlägget här: