Riksgränsen i juli
Vi har varit här en vecka i juli massor av gånger och i princip inga mygg alls. I kväll då vi kom hit och klev ut ur bilen hälsades vi välkomna av en armé av mygg, väldigt fientliga. Förmodligen har de vaknat till liv p g a allt regn. Jag hoppas det blir lite vind i morgon, så där lagom för då slipper man dem.
Efter så där fyra timmar var vi framme i Kiruna. ett kort stopp hos min bror. Lite te, kaffe och en macka innan vi fortsatte norrut.
De blommar vackert på deras trappor trots de karga klimatet.
Hemma hade jag tänkt hinna in till stan och köpa te, men min tid gick till att fixa i huset och packa. Sedan var klockan så mycket och det blev dags att åka. Klockan var för mycket innan vi kom iväg, och jag insåg att vi inte skulle hinna in på Spis innan de stänger. Ring en vän - jag ringde Anita och bad henne köpa mig lite ekologiskt te och ett gott bröd, vilket hon snäll som hon är fixade åt mig.
E 10:an är som vackrast här, när man passerat Kiruna.
Fint att kom hit, till vårt andra hem. Lite kvällsfika, och brödet Anita köpt var supergott med ost på. Det är lugnt och tyst, det enda som bryter tytnaden är ett malmtåg som stånkar fram genom sommarnatten mot malmhamnen i Narvik.
I morgon ska min man börja lägga klinker i vårt trapphus. Sedan vi började bygga trapphuset har det varit något att fixa här nästan varje gång vi kommit upp. Det tar lite tid mellan gångerna vi är här och det är massor att tänka på innan man åker hit. För det man behöver till bygget måste vi köpa hemma, och har man glömt något är det omöjligt just nu att åka till Narvik som vi gjort någon gång tidigare. Till Kiruna är det lite långt att åka för att köpa något litet. Så vi hade bilen packad till max i dag. Klinker och allt som behövs får vi hoppas, och en massa verktyg till det.
Tur att jag rymdes i alla fall, när vi lastat in allt som jag bara måste ha med mig.
Min man suckade och svor när han försökte pressa in mina väskor, korgar, stearinljus och till sist en liten ros i kruka. 😘
♥ Maria