Nya projekt...

Jag blir taggad av nya projekt. Får massor av energi av att ha ett mål och något att utmanas i, att jobba järnet gör inget så länge jag ser att mitt arbete ger resultat. Just nu planerar jag för sådant, både hemma och på jobbet. 
Tulpaner ger lite extra näring åt mig, just nu när jag suktar efter att få ta tag i något hemma som skulle ge mig energi. Synd bara att inte alla i mitt hushåll tycker som mig. 😩 Men håll i och håll ut, det har gett resultat tidigare 😉
Kvällarna är mörka än, men har ni sett ljuset? Klockan 16.30 i dag var det fortfarande rätt ljust. Det finns en känsla av magi varje år, när ljuset återvänder. 
Tittar på "Husdrömmar" på SVT och blir ännu mer inspirerad att sätt i gång här hemma. I kväll är det ett ungt par i programmet som bygger om ett hus helt och hållet, och har givetvis hjälp av en byggfirma. Minns helt plötsligt hur unga vi var då vi köpte det här huset. Våra föräldrar avrådde oss, speciellt min svärfar. 
 
-Ett gammalt risigt hus, du kommer att få jobba med det här huset tills du dör, sa min svärfar åt min man som då var 27 år och betydligt mer taggad än i dag när det gäller husrenoveringar. Själv var jag 25 år och full av entusiasm. Och visst, det har varit ett projekt som vi aldrig kommer att bli helt färdiga med. Men varför ska man bli klar med ett hem? 
 
Jag tänker att ett hem är ett livstidsprojekt, precis som min svärfar sa för mer än 30 år sedan. Något man vill förbättra ända tills man dör. Något som inte går att förändra är läget på ett hus, och just läget med vårt hus var min enda tvekan till en början. För då, när vi köpte huset låg det nästan sist på den smala slingrande byavägen, vid kanten av oändligt stora ängar. Bortom dem, siluetter av rätt så nya villor. Villor som med åren blivit fler och fler. I fjärra ser vi fortfarande tornet på kyrkan i Gammelstad. 
 
Då som nyinflyttad kändes det lite kusligt när dimman la sig över ängarna i höstmörkret. Den charm jag så småningom upptäckte med platsen vi bor på är nog det jag uppskattar mest i dag. Vilken himla tur ändå, att vi var unga, orädda och sparsamma. Sparsamma på ett klokt vis, för vi har aldrig tummat på kvalitén. Istället för ett billigt laminatgolv har vi väntat tills vi haft råd med massiva trägolv och så vidare. 
 
Lite av mina tankar en måndagskväll.
 
♥ Maria
 
 
Kommentera inlägget här: