Dagar, vardagar och kvällar

Som vanligt då jag börjar jobba krymper min tid då jag har lugnet att kunna sätta mig ner med bilder och text, som här på bloggen. Det blir ibland kvällsjobb hemma, eller så är jag för trött för vare sig det ena eller det andra när jag väl kommer hem. Trots att jag inte hinner skriva här så ofta just nu, så händer saker och ting i mitt liv, både spännande, roliga saker och helt vardagliga händelser som jag också försöker få med här ibland. Allt i livet är nog en blandad kompott, för oss alla.
I går var det verkligen fredag på skolan. Marianne bjöd på gofikat och vi har kommit igång med buller och bång. 
På mitt kontor putsade jag fönstren. Billigare att jag gör det, än att jag bokar en firma för den detaljen skull. Berätta inte det för min chef, 😘 han tycker inte att en rektor ska göra sådana sysslor, när vi har så mycket annat som trängs på agendan. Men jag tog lite av min fikarast till det, så jag hoppas att han förlåter mig för det...😜
Kvällarna har varit varma, skönt med en stund på altan, innan snön kommer ;-) förutom en kväll då det var åskväder i flera, flera timmar. Mysigt så länge man slipper åsknedslag i sitt hus. 
Tjocksockar? Tja, vi bor ju inte långt från Norra ishavet med ständigt istäcke. 
Jag cyklade till Olivia och August i dag, Olivia har ju börjat förskoleklass på torsdag, en stor dag i livet. Jag har inte hunnit prata med henne sedan dess, så nu var jag nyfiken och kunde inte vänta längre. 
 
Hur hade det varit då... "skitkul"sa den stora tjejen och det var ett ord hon aldrig tidigare använt, så nya ord och nya erfarenheter från skolans värld berikar livet och vägen mot studenten har startat. 
August var god och glad som vanligt, och nu ensam på förskolan på vardagarna utan storasyster som moraliskt stöd. Då jag lekte som bäst med August fick jag ett "mess" av Fredrik en kille från Lund som hyrde vårt gårdshus ett tag förra året. 
 
-Jag och min mamma är här i S-byn, är ni hemma så kan vi komma förbi en sväng, läste jag.
-Vi kommer om 10 minuter, skrev jag, och sa till min man att vi cyklar hem nu för vi får besök. 
Vi bjöd in dem på fika, Fredrik, hans mamma och vår nya hyresgäst Lucas från Norrtälje. Det blev en trevlig stund med prat om allt mellan Lund och Luleå, med några stänk om Roslagen där emellan. 
Fredriks mamma var en så trevlig kvinna och vi hade en hel del att dela med oss av. Nu får jag hoppas att Lucas, som kom i går  kommer att trivas här i vår stad och i vår lilla by. 
I går kväll kom goda fina vänner förbi med en present till mig, och gissa om jag blev glad, både över presenten och över besöket. 
 
Jag hade bakat eftersom vi visste om besöket. 
Vilken rolig kväll det blev. 
Ruben, en av det finaste och intressantaste 11-åringar jag känner. Han pratade en hel del fiske med min man, de jämförde bilder på fiskar det fått och till slut sa Ruben till min man: -Du Ingemar, jag tror att du och jag ska ta en fisketur tillsammans för vi har ju så mycket gemensamt. 💕 
Monika, en rolig och fantastisk kvinna som just här visar oss en situation då hon spelade innebandy och blev utvisad.
-Hur i all världen kunde det bli så, undrade en förvånad Monkan, hon hade ju inte gjort något, bara stått helt still och stadigt framför motspelaren som kom ångande och studsade i väg då Monika inte gav vika. 
Lotte, världens mest omtänksamma och goa kvinna ler åt Monikas "orättvisa utvisning". Vilken skatt i livet, att ha dessa vänner. 
Mörkret föll över ängarna, vår by och hela norra halvklotet föll sakta i sömn. 
Ljusen brann ner, och jag kom i säng sent, glad och lycklig. Allt är inte lätt i livet, absout inte. De där stunderna av lyckorus får vi hålla kvar i sinnet och minnas.
 
Det vi kan göra något åt, där gör vi allt vi kan, eller hur?! Det vi inte kan göra något åt, får vi lämna där hän. 
 
♥ Maria





Kommentera inlägget här: