Skärtorsdag 2020
En annorlunda påskhelg, men jag känner våren i mig trots det. Blir så där härligt nyförälskad som jag alltid blir på våren. Nyförälskad i livet, och lite mer förälskad i min man än tidigare under vintern 😉Våren kommer som den alltid gör, även om allt annat är upp och ner. Trodde tidigare att den där mjuka, lugna och samtidigt sprittande känslan som sakta vecka för vecka fyllde min kropp varje år när mars månad tog sin början, helt och hållet hade att göra med vit snö, sol och varma vindar. Att min eufori kom från de höga fjällen runt om mig och lite för att jag levde med skidor på fötterna i någon vecka förstås. Mycket av min längtan till våren har också handlat om all tid vi haft tillsammans i familjen, och med min bror och hans familj. 💕
Nu är jag hemma, och har inte skidor att stå på, eller ja, de har jag om jag vill men den tiden är förbi här vid kusten. Ändå känns det ljuvligt livet med förbehåll för en viss kant av svärta över det som sker just nu, en oro som finns där av och till. Hade ont i huvudet hela dagen i går, kan det vara...?
Nåja, vi hade besök av den första Påskharen i går, innan Axel skulle i väg och fira påsk med sin pappa.
Han fick några ledtrådar, för att sedan traska iväg, och med sig hade han Lukas som spädde på med spännande iaktagelser under deras jakt.
Megastort ägg, som var tänkt för tre barn, men lille August hade lite feber på morgonen så han och Olivia kommer en annan dag då de är friska.
Påskharen hemma hos oss är en miljöhjälte, för han återanvänder en del saker. De små Pixiböckerna, kom Tomtenissen med, sedan glömdes några bort av de små gullungarna och blev liggande i en låda hemma hos oss. Nu tog Påskharen hand om dem, och hör och häpna, Axel kände igen dem och sa lite i förbigående att han hade ju redan dessa två sedan tidigare. Men han var inte ledsen för det, för förstoringsglaset var nytt och spännande, det hade hans mormor redan i sina gömmar sedan några månader tillbaka. Jag gör så ibland, köper på mig bra att ha saker, och gömmer undan dem, ibland glömmer jag att jag har dem i mina gömmor, och då kan det ta tid innan de hamnar där de är tänkta.
Sedan packade han allt i en påse, för de ska med till Ammarnäs sa han innan han åkte iväg. Ett litet godisägg fick han, med ytterst lite gott i. För jag har lovat alla mammor och pappor att inte ge för mycket gott, inte bra för de små liven, jag vet.
Jag trodde att jag skulle bli helt ensam i kväll eventuellt med Lukas till sällskap, och så skulle det vara hela helgen. Så jag bokade en "Helgpåse" på Hemmagastron för att göra matlagningen lite enklare men fortfarande superb.
Helgens påse innehöll sådant som jag gillar. Hjortfilé, råvaror till en gratäng med västerbottensost i och helt fantastiskt god sparris.
Nu blev jag inte hemma med Lukas, för han bestämde sig i sista minuten att åka till Riksgränsen, men det var inte utan att han velade. Det var ju en fest på långfredagen som hägrade här i Luleå, en fest som kunde bli grymt rolig. Festerna fortsätter ser det ut som för ungdomarna, de verkar inte det minsta bekymrade över hur världen ter sig. Lukas bror Joel gav sig inte utan övertalade honom att komma upp med Frida och Otto och så blev det. Okej, då blir jag ensam tänkte jag, när min man helt plötsligt bestämde sig för att stanna åtminstone en natt till hemma. Han kanske också känner sig nyförälskad, eller så var det den goda maten som hägrade...
Så gott, det godaste jag ätit på länge, mums!
Huvudvärken är tillbaka igen, och jag vilar mig medan jag skriver här. Min man påstår att den beror på att jag stirrar i min dator för mycket. Vilket inte jag tror det minsta på.
Nu ska jag fortsätta njuta av den här kvällen,
och önskar er en fin påskhelg, en helg som blir så vacker den bara kan bli,
även om den inte blir så som den brukar!
♥ Kram Maria ♥