Påskveckan rullar på...
Jag har ju barn som väljer att resa, trots allt som sker i dessa tider, men bara till vår egen lägenhet i Riksgränsen. De är vuxna nog att förstå allvaret med allt som sker och håller sig på avstånd från allt.
Hittade den här i DN, känslan i dessa tider, reser man iväg törs man inte tala om det för någon, och talar man om det får man skäll.
Från Umeå kom Joel och Lovisa, fikade och fortsatte mot Riksgränsen.
Joel har ledigt i två veckor nu och har planerat att andas fjälluft under sin semester.
Lovisa som pluggar har hemstudier p g a att Umeå universitet har stängt. Nu hoppas jag att det får vara friska i första hand och att vädret där upp vänder till det bättre. Just nu är det inte så skoj där med hårda vindar, och förmodligen snöar
det. Det är drygt fem meter snö vid det här laget.
Fick den här bilden av Joel för någon timme sedan.
Innan Joel och Lovisa kom förbi oss var jag en sväng till Lilla Skafferiet och köpte nybakade sega kolakakor åt dem.
Så mycket gott på hyllorna.
Hemma fixade jag småkottarnas påskägg och ett åt Joel och Lovisa. Mitt sätt att skapa rättvisa 😘
För de har ju inte egna barn än, därför får de påskägg, Frida och Gustav får inget påskägg längre, de får deras barn istället. Någon måtta får det vara tycker Påskharen.
Narcisserna blommar.
Har inte riktigt klart för mig vad jag och de som eventuellt firar påsk med mig ska äta under helgen som kommer. Min man har ett hus i Tornedalen som han måste skotta bort snö från taket på. Så han är på väg dit så fort
han blir ledig, oavsett Corona eller inte, taket kan inte vänta, säger han. Lukas funderar på att åka upp till Gränsen han också. Gör han det blir jag ensam några dagar och då köper jag nog Take away, det är ju många
restauranger som har fina erbjudanden just nu.
Det här yrvädret ser vi inte så mycket av. Han har ju sagt att han ska hålla sig ifrån oss i fem dagar. I morgon är den femte dagen sedan han kom hem. Så då kanske vi får lite mer tid med honom om han inte drar i väg
till fjällen han med.
I dag kom hans kompis Alfons från Boden och hämtade honom för padel igen. Sedan skulle han hjälpa Alfons att byta däck på bilen. Det är mycket padel och mycket socialt liv för Lukas. Han jobbar hårt för att få Corona
med andra ord.
Jag vill inte tänka på det, men i dag sa en läkare på TV att det är många unga män i Stockholm som ligger på intensiven sjuka i Corona. Men nu ska vi inte tänka på det, det är tragiskt det som sker, men inget som
blir bättre av att vi grottar ner oss i tragiken helt och hållet, för livet pågår här och nu trots allt. Jag handlar åt min faster, 87 år gammal. Vi håller ett avstånd på två meter då jag kommer till henne med
matkassarna. Tycker så synd om både henne och min mamma som blir så ensamma nu när ingen kan komma och hälsa på. Fast jag är inte helt säker på att min mamma är så ensam, kan tänka mig att hon träffar sina vänner
i smyg...precis som en del reser i smyg.
Jag reser inte mer än till jobbet just nu, men träna kan man i alla fall. I kväll blev det en promenad igen, drygt 8 000 steg är inte fy skam. Tog på mig kläderna jag har då jag åker skidor, och kängorna jag
har i fjällen. Försöker skapa känslan för påsken om inte annat, med min outfit 😉. Kläderna fungerar faktiskt även här vid kusten, när man tar långa promenader. 😊
♥ Maria