Jakten på steg...
Idag var det ännu mysigare väder än i går här vid Norrlandskusten.
Min man ojade sig en aning då han vaknade och såg snön som föll. Jag gjorde nog inte honom gladare då jag uttryckte mitt gillande över det vita som föll från himlen. Kan inte hjälp det, men jag tycker om snöstorm i lagom dos, då jag fortfarande kan hantera mig själv i vädret och hittar dit jag ska. Här vid kusten är det inget problem om man inte befinner sig på havet eller så.
Ett av uthusen hos våra grannar på gatan där vi bor.
Jag tog på mig mina kläder för vädret som var och gav mig iväg för en lång promenad. Sååå skönt när vinden piskar en i ansiktet och man får kämpa lite för att ta sig fram i snömodden. Lagom varm kom jag hem och åt en sen frukost med en svettig man som hade skottat fram vår infart.
Min stegräknare är viktig för mig just nu, kollar den varje dag i princip. Jag vill ha minst 10 000 steg per dag, och min promenad gav mig inte tillräckligt med steg, så nu ska jag försöka övertala min man att ta en promenad med mig senare i kväll. Annars får jag väl traska ensam.
Nu är klädkammaren nästan tom, d v s några väggskenor som ska bort innan det går att börja med väggarna.
Så stort det ser ut, innan inredningen är på plats, och den måste ju finnas där för att fylla sin funktion, som klädkammare alltså. Funderar på färg, vitt eller kanske en ljus pudrig rosa färg...vi får se. Rummet är så litet och mörkt i sig, så här behövs ändå en ljus väggfärg.
Påskgodis, en godsak till teet ändå, men bara en eller möjligen två.
När vi inte har något annat att göra chattar vi med våra barn uppe i Riksgränsen. Fick några bilder för någon dag sedan och någon bild i dag.
Lovisa som fått fisk idag.
Lukas för några dagar sedan i någon fjällbrant.
Jag är glad för deras skull, att de får vara tillsammans och njuta av fjälluft och skidåkning. 💕 Bättre än grymma fester i stan enligt mig, och skönt faktiskt att all After Ski går på sparlåga i dessa tider.
♥ Maria